Swedish
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Acomplia (rimonabant) – Produktresumé - A08AX01

Updated on site: 11-Jul-2017

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

1. LÄKEMEDLETS NAMN

ACOMPLIA 20 mg filmdragerade tabletter

2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En tablett innehåller 20 mg rimonabant

Hjälpämnen:

Tabletterna innehåller ca 115 mg laktos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3. LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett

 

 

Bikonvexa, droppformade, vita tabletter präglade med ”20” på den ena sidan.

 

för

försäljning

4. KLINISKA UPPGIFTER

 

 

 

4.1 Terapeutiska indikationer

Som tilläggsbehandling till diet och motion för behandlinggodkäntav feta patienter (BMI ≥ 30 kg/m2), eller överviktiga patienter (BMI > 27 kg/m2) vid samtidig förekomst av riskfaktor(er), såsom typ 2-diabetes

eller dyslipidemi (se avsnitt 5.1).

4.2 Dosering och administreringssätt

Den rekommenderade dosen till vuxna är enlängre20 mg tablett en gång dagligen på morgonen före frukost. Behandlingen bör startas tillsammans med ett lätt reducerat kaloriintag.

Säkerheten och effekten hos rimonabant har inte utvärderats under längre tid än 2 år.

Särskilda patientgrupper

är

inte

Äldre:

 

 

 

Patienter med nedsatt leverfunktion:

Ingen dosjustering krävs hos äldre (se avsnitt 5.2). ACOMPLIA bör användas med försiktighet till patienter över 75Läkemedletår (se avsnitt 4.4).

Ingen dosjustering krävs hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. ACOMPLIA bör användas med försiktighet hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.

ACOMPLIA bör inte användas hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Patienter med nedsatt njurfunktion:

Ingen dosjustering krävs hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 5.2). ACOMPLIA bör inte användas till patienter med gravt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Barn:

ACOMPLIA rekommenderas inte till barn under 18 år beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Amning.

Pågående egentlig depression och/eller behandling med antidepressiva medel (se avsnitt 4.4).

4.4 Varningar och försiktighet

Depressionssjukdomar

försäljning

 

Depressionssjukdomar eller förändring av sinnesstämningen med depressiva symptom har rapporterats hos upp till 10% och självmordstankar hos upp till 1% av patienterna som fick rimonabant (se avsnitt 4.8). Rimonabant bör inte användas till patienter som har pågående självmordstankar och/eller har självmordstankar och depressionssjukdomar i anamnesen, om inte fördelarna med behandlingen överväger riskerna hos den enskilda patienten. (Se avsnitt 4.3 och 4.8)

Fetma är ett tillstånd som kan associeras med depressionssjukdomar. Depressionssjukdomar kan i sin tur förknippas med en ökad risk för självmordstankar, självskadande beteende och självmord.

 

för

Förskrivaren bör omsorgsfullt undersöka om patienten tidigare har haft depressionssjukdomar för att

utvärdera eventuella risker med rimonabantbehandlingen.

 

godkänt

 

Depressiva reaktioner kan inträffa hos patienter med fetma och som saknar andra uppenbara riskfaktorer. Efter godkännande av läkemedlet tycks mer än hälften av de patienter som utvecklar depressiva reaktioner göra det inom 1 månad och ungefär 80% inom 3 månader efter behandlingsstart. Efter behandlingsstart bör patienter följas upp aktivt avseende symptom på psykiska störningar, särskilt depression. Om depression diagnosticeras under behandling med rimonabant, ska behandlingen avbrytas. Patienten ska följas upp och behandlas såsom tillståndet kräver.

Patienter, särskilt de med depressionssjukdomar eller förstämningstillstånd i anamnesen bör liksom släktingar och andra till patienten närstående personer informeras om vikten av att vara observant på utvecklingen av sådana symptom och att omedelbart söka medicinsk rådgivning om de skulle uppkomma.

Andra psykiatriska tillstånd

inte

längre

 

Behandling med rimonabant rekommenderas inte till patienter med okontrollerad psykiatrisk sjukdom. Om psykiatrisk sjukdom diagnostiseras under behandling med rimonabant, ska behandlingen avbrytas.

Kramper

är

 

Nedsatt leverfunktion

Rimonabant har inte studerats hos patienter som behandlas för epilepsi. I kliniska prövningar har inga skillnader i anfallsfrekvensLäkemedletmellan patienter som fått rimonabant eller de som fått placebo observerats. Rimonabant bör dock användas med försiktighet till denna patientgrupp, se även avsnitt 5.3.

Eftersom rimonabant metaboliseras i levern rekommenderas försiktighet vid behandling av patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. Användning av rimonabant till patienter med gravt nedsatt leverfunktion rekommenderas inte eftersom farmakokinetiken och säkerheten inte har studerats hos denna patientgrupp.

Nedsatt njurfunktion

Det finns begränsad erfarenhet från patienter med måttligt nedsatt njurfunktion och inga data från patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rimonabant bör inte användas till patienter med gravt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2 och 5.2).

• Äldre

Effekten och säkerheten vid behandling av patienter över 75 år med rimonabant är inte tillräckligt dokumenterad. Rimonabant bör användas med försiktighet hos denna patientgrupp (se avsnitt 5.2).

• Ras

Den kliniska effekten (viktminskning) av rimonabant var mindre hos svarta patienter än hos kaukasier. Detta kan bero på högre clearance för rimonabant än hos kaukasier, vilket ger lägre exponering (se avsnitt 5.2).

Laktos

försäljning

Patienter med diabetes

 

På grund av effekten på blodglukosnivån med rimonabant, kan hypoglykemi inträffa hos patienter med diabetes (se avsnitt 4.8). Det rekommenderas att blodglukosnivån övervakas hos dessa patienter.

• Läkemedelsinteraktion

Rimonabant bör användas med försiktighet i kombination med potenta CYP3A-hämmare (t. ex. ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, telitromycin, klaritromycin, nefazodon)(se avsnitt 4.5).

Eftersom ACOMPLIA tabletter innehåller laktos bör patienter med något av följande sällsynta ärftliga

tillstånd inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-

galaktosmalabsorption.

för

 

Patienterna bör uppmanas att inte öka dosen av ACOMPLIA.

 

I studierna med rimonabant exkluderades patienter somgodkänthaft en kardiovaskulär händelse (hjärtinfarkt, stroke, etc) för mindre än 6 månader sedan.

Samtidig administrering av CYP3A4-hämmarelängreleder till ökad exponering för rimonabant. Samtidig administrering av CYP3A4-inducerare förväntas leda till minskad exponering för rimonabant.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

In vitro metaboliseras rimonabant både via CYP3A och via amidohydrolas (huvudsakligen i levern).

Risk för att andra läkemedel påverkar rimonabant:

Samtidig administrering av ketokonazol (en potent CYP3A4-hämmare) ökade AUC för rimonabant med 104 % (95 % konfidensintervall: 40 % - 197 %). En liknande ökning av exponeringen kan

förväntas med andra potenta CYP3A4-hämmare. Försiktighet tillråds vid samtidig användning av

 

 

inte

ACOMPLIA och potenta CYP3A4-hämmare (t. ex. ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, telitromycin,

klaritromycin, nefazodon).

är

 

 

 

Samtidig administrering av CYP3A4-inducerare (t. ex. rifampicin, fenytoin, fenobarbital,

Läkemedlet

 

 

karbamazepin, johannesört) har inte studerats, men det förväntas att potenta CYP3A4-inducerare kan minska plasmakoncentrationerna av rimonabant och därmed ge minskad effekt.

Samtidig administrering av orlistat, etanol eller lorazepam hade ingen signifikant effekt på plasmanivåerna av rimonabant.

Risk för att rimonabant påverkar andra läkemedel:

Den hämmande effekten på CYP2C8 har inte studerats in vivo. In vitro har rimonabant dock en svagt hämmande effekt på CYP2C8. Risken för hämning av CYP2C8 in vivo förefaller vara låg. Rimonabant varken hämmar eller inducerar andra CYP-enzym eller P-glykoprotein (P-gp) in vitro. Detta har bekräftats kliniskt i specifika studier med midazolam (CYP 3A4-substrat), warfarin (CYP 2C9- substrat) och digoxin (ett P-gp-substrat).

Farmakokinetiken vid steady-state för ett oralt antikonceptionellt medel innehållande en kombination av etinylestradiol och levonorgestrel förändrades inte signifikant vid samtidig administrering av rimonabant.

4.6 Graviditet och amning

Det finns inga adekvata eller väl genomförda studier på gravida kvinnor. Det går inte att dra någon slutsats av djurstudier, men de tyder på skadliga effekter på embryonal-/fosterutvecklingen (se avsnitt

5.3). Risken för människa är okänd. Användning under graviditet rekommenderasförsäljningdärför inte.

Patienterna skall därför informera den behandlande läkaren om de blir gravida under behandlingen med ACOMPLIA.

Rimonabant har påvisats i bröstmjölk hos diande råttor och rimonabant kan hämma sugreflexen. Det är

okänt om rimonabant utsöndras i human bröstmjölk. ACOMPLIA är kontraindicerat vid amning (se avsnitt 4.3).

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier på effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.

Kognitiva undersökningar i klinisk-farmakologiska studier har visat att rimonabant saknar signifikanta

kognitiva eller sedativa effekter.

för

4.8 Biverkningar

 

Säkerheten hos ACOMPLIA 20 mg har utvärderats hosgodkäntomkring 2500 patienter som inkluderats i studier där effekterna på metabolism och viktminskning undersökts hos överviktiga och feta patienter och hos omkring 3800 patienter på andra indikationer. I de placebokontrollerade studierna avbröt 15,7 % av patienterna som fick rimonabantbehandlingen på grund av biverkningar. De vanligaste biverkningarna som ledde till behandlingsavbrott var illamående, humörsvängningar med depressiva symptom, depressionssjukdomar, ångest och yrsel.

Depressionssjukdomar rapporterades hos 3,2 % av feta patienter eller överviktiga patienter med

samtidig förekomst av riskfaktor(er) och som behandlats med rimonabant 20 mg. Dessa var vanligen

 

inte

lindriga till måttligt svåra och var i samtliga längrefall övergående antingen efter korrigerande behandling

eller efter avbrytande av behandlingen med rimonabant och inga särskiljande karaktäristika sågs i

dessa fall, jämfört med vad som rapporterades i kontrollgrupperna.

är

biverkningar som uppstod under behandlingen i

Följande tabell (tabell 1) visar alla

placebokontrollerade studier hos patienter som behandlades för viktnedgång och liknande metaboliska sjukdomar där frekvensernaLäkemedletvar signifikant högre än motsvarande placebo-frekvens (för händelser

≥ 1 %) eller bedömdes vara kliniskt relevanta (för händelser < 1 %).

Klassificering av förväntade frekvenser hos biverkningarna:

Mycket vanlig (≥ 10 %), vanlig (≥ 1, < 10 %), mindre vanlig (≥ 0,1, < 1 %), sällsynt (≥ 0,01, < 0,1 %), mycket sällsynt (< 0,01 %). Okänt (kan inte bedömas från tillgängliga data).

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 1:

 

Organsystem-

Mycket

 

Vanliga

 

Mindre vanliga

Sällsynta

 

klassificering

vanliga

 

 

 

 

 

 

Infektioner och

Övre

 

Gastroenterit

 

 

 

infestationer

luftvägs-

 

 

 

 

 

 

 

infektion

 

 

 

 

 

 

Metabolism och nutrition

 

 

 

 

Hypoglykemi*

 

 

Psykiska störningar

 

 

Depressionssjukdomar

Paniksymptom

Hallucinationer

 

Centrala och perifera

 

 

Minnesförlust

Letargiförsäljning

 

 

 

 

 

Humörsvängningar

Ilska

 

 

 

 

 

med

 

Dysfori

 

 

 

 

 

depressionssymptom

Förändringar i

 

 

 

 

 

Ångest

 

stämningsläge

 

 

 

 

 

Irritabilitet

 

Självmordstankar

 

 

 

 

 

Nervositet

 

Aggressivitet

 

 

 

 

 

Sömnrubbningar

Aggressivt

 

 

 

 

 

Sömnsvårigheter

beteende

 

 

 

 

 

Parasomni

 

 

 

 

nervsystemet

 

 

Yrsel

 

för

 

 

 

 

 

Tremor

 

 

Hud och subkutan vävnad

 

 

Hypoestesi

godkänt

Nattlig svettning

 

 

 

 

Pruritus

 

 

 

 

 

Ischias

 

 

 

 

 

 

 

Parestesier

 

 

 

 

Blodkärl

 

 

Blodvallningar

 

 

 

Andningsvägar, bröstkorg

 

 

 

 

Hicka

 

 

och mediastinum

 

 

 

 

 

 

 

Magtarmkanalen

Illamående

Diarré

 

 

 

 

 

 

 

Kräkningar

 

 

 

 

 

 

 

längre

 

 

 

 

 

 

 

Ökad svettning

 

 

 

Muskuloskeletala systemet

 

 

Tendinit

 

 

 

 

och bindväv

 

 

Muskelkramper

 

 

 

 

 

 

Muskelspasmer

 

 

 

Allmänna symptom

 

 

Asteni/trötthet

 

 

 

 

 

 

Influensa

 

 

 

 

Skador och förgiftningar

inte

Fall

 

 

 

 

och

Blåmärken

 

 

 

 

behandlingskomplikationer

Ledstukning

 

 

 

*frekvensen baseras endast på rapporterär

 

 

 

 

 

 

från feta och överviktiga patienter med diabetes.

-Psykiska störningar:Läkemedletpsykotiska tillstånd inkl. hallucinationer, vanföreställningar och paranoia.

-Hud och subkutan vävnad: hudutslag.

-Centrala och perifera nervsystemet: kramper, uppmärksamhetsstörningar, huvudvärk.

-Magtarmkanalen: buksmärta.vanliga:

Laboratorievärden

ACOMPLIA har inte visats påverka värdena i laboratorietester.

Viktkontroll
Resultat i kliniska prövningar

4.9 Överdosering

Erfarenheterna vid överdosering av rimonabant är begränsade. I en tolerabilitetsstudie med engångsdos gavs doser upp till 300 mg till ett begränsat antal individer och endast lätta symptom rapporterades. Dessa inkluderade huvudvärk, eufori, trötthet och sömnsvårigheter. Den farmakokinetiska profilen visar på att en platå för exponeringen uppnås vid 180 mg. Det finns ingen specifik antidot mot rimonabant och därför bör lämpliga stödjande åtgärder vidtagas vid en överdos. Behandlingen bör bestå av de allmänna åtgärderna som man vidtar vid hantering av överdoser, såsom att hålla luftvägarna fria och övervaka kardiovaskulära funktioner samt allmänna symptomatiska och stödjande åtgärder.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

försäljning

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

 

Farmakoterapeutisk grupp: Antiobesitasmedel

 

ATC-kod A08AX01

 

Rimonabant är en selektiv cannabinoid-1-receptor (CB1)-antagonist som hämmar de farmakologiska

godkänt

för

effekterna av cannabinoidagonister in vitro och in vivo.

Det endocannabinoida systemet är ett fysiologiskt system i hjärnan och i perifera vävnader (inklusive adipocyter) som påverkar energibalansen, glukos- och lipidmetabolismen och kroppsvikten, och i neuronerna i det mesolimbiska systemet reglerar det intaget av begärliga, söta eller feta livsmedel.

Totalt inkluderades fler än 6800 patienter i kliniska fas 2- och fas 3-studier. De patienter som

inkluderades i fas 3-prövningarna följde en restriktiv diet som ordinerades av en dietist och de

uppmanades att öka den fysiska aktiviteten. Patienterna hade BMI ≥ 30 kg/m2 eller BMI > 27 kg/m2

var kaukasier och 9 % var svarta. Erfarenhetenlängrehos patienter över > 75 år och hos orientaler/asiater är begränsad.

med hypertoni och/eller dyslipidemi vid inklusionen. Ungefär 80 % av populationen var kvinnor, 87 % inte

Signifikanta skillnader i medelviktminskning från baseline till efter ett års behandling har visats för ACOMPLIA 20 mg jämfört med placeboär i tre studier som utförts hos patienter utan diabetes.

Medelviktminskningen var 6,5 kg från baseline till efter 1 år för ACOMPLIA 20 mg, jämfört med 1,6 kg för placeboLäkemedlet(Skillnad -4,9 kg CI95% -5,3; -4,4, p< 0,001).

Procentandelen av patienterna som minskade 5 % repektive 10 % i kroppsvikt från baseline till efter 1 års behandling anges i tabell 2:

Tabell 2

 

Studier på patienter utan

Studier på patienter med diabetes

 

 

diabetes

 

 

 

 

Placebo

ACOMPLIA

 

Placebo

ACOMPLIA

 

 

20 mg

 

 

20 mg

nITT

 

Vikt vid baseline (kg)

 

Individer med 5 %

19,7 %

50,8 %

 

14,5 %

49,4 %

viktnedgång

 

 

 

 

 

Skillnad (CI 95%)

31,1 % (28 %; 34 %)

 

34,9 % (28 %; 41 %)

Individer med 10 %

7,8 %

27,0 %

 

2,0 %

16,2 %

viktnedgång

 

 

för

försäljning14,2 % (10 %; 19 %)

Skillnad (CI 95%)

19,2 % (17 %; 22 %)

 

 

 

 

 

Den största delen av den observerade viktnedgången erhöllsgodkäntunder de första nio månaderna av som omrandomiserats till placebogruppen under det andra året hade en total viktminskning på i

behandlingen. Viktnedgången bibehölls under upp till två år med ACOMPLIA 20 mg. Viktnedgången efter två års behandling var 5,1 kg hos patienter som erhöll ACOMPLIA 20 mg och 1,2 kg hos patienter som fick placebo (Skillnad -3,8 kg, CI95 % -4,4; -3,3, p< 0,001).

Rimonabant 20 mg minskade risken för viktökning. Patienter som erhållit ACOMPLIA 20 mg under ett år omrandomiserades till ACOMPLIA 20 mg eller placebo. Efter två år hade de patienter som fortsatt med rimonabant en total viktminskning på i genomsnitt 7,5 kg under 2 år, medan de patienter

 

längre

genomsnitt 3,1 kg under 2 år. Efter två år var skillnaden i total viktminskning mellan ACOMPLIA och

placebo -4,2 kg (CI95 % -5,0; -3,4, p< 0,001).

 

Vid behandling med rimonabant erhölls signifikant minskning av midjemåttet, som är en känd markör för bukfett.

Effekterna på kroppsvikten föreföll vara likartad hos män och kvinnor. Hos det begränsade antalet

svarta patienter var viktminskningen mindre uttalad (genomsnittlig skillnad mot placebo -2,9 kg). Inga

slutsatser kan dras angående effekterna hos patienter över 75 år eller hos asiatiska/orientaliska

 

inte

patienter på grund av det låga antalet patienter.

är

 

Viktkontroll och ytterligare riskfaktorer

I studierna på patienterLäkemedletutan diabetes, där det ingick en blandad population av individer med eller utan (behandlad) dyslipidemi, observerades en ökning i HDL-C och en minskning i triglycerider (vid ett

år). För HDL-C sågs en genomsnittlig ökning på 16,4 % med rimonabant 20 mg (baseline HDL-C 1,24 mmol/l), jämfört med en ökning på 8,9 % för placebo (baseline HDL-C 1,21 mmol/l). Skillnaden var statistiskt signifikant (Skillnad 7,9 % CI95% 6,6 %; 9,2 %, p< 0,001). För triglycerider sågs en genomsnittlig minskning på 6,9 % med rimonabant 20 mg (baseline TG 1,62 mmol/l), jämfört med en ökning på 5,8 % för placebo (baseline TG 1,65 mmol/l). Skillnaden var statistiskt signifikant (Skillnad -13,3 % CI95% -16,5; -10,2 % p< 0,001). Man uppskattar att ungefär hälften av de observerade förbättringarna i HDL-C och triglycerider hos patienterna som erhöll rimonabant 20 mg översteg vad som kan förväntas vid enbart viktminskning. I allmänhet hade ACOMPLIA 20 mg ingen signifikant effekt på total-C- eller LDL-C-nivåerna.

I en studie på patienter med typ 2-diabetes (RIO-Diabetes) som var överviktiga eller feta och som behandlades med metformin eller sulfonureider sågs förbättringar i HbA1c och kroppsvikten. Den absoluta förändringen i HbA1c vid ett år var -0,6 för rimonabant 20 mg (baseline 7,3 %) och +0,1 för placebo (baseline 7,2 %). Skillnaderna var statistiskt signifikanta (Skillnad -0,7 %, CI95% -0,80;-0,5, p< 0,001).

Efter ett år var viktminskningen i medeltal 5,3 kg för ACOMPLIA 20 mg jämfört med en viktminskning för placebo på 1,4 kg (Skillnad -3,9 kg CI95% -4,6; -3,3, p< 0,001). Andelen patienter som minskade 5% och 10% i kroppsvikt från baseline efter ett års behandling visas i tabell 2.

I en andra studie på tidigare farmakologiskt obehandlade typ 2 diabetes försäljningpatienter med fetma

(Serenade), var den absoluta förändringen i HbA1c (med en baseline på 7,9% för båda grupperna) vid 6 månader -0,8 för rimonabant 20 mg och -0,3 för placebo (Skillnad -0,51 CI95% -0,78, -0,24 p<0,001). Andelen patienter som nådde HbA1c <7% var 51% i rimonabantgruppen och 35% i placebogruppen.

Skillnaden i förändring av medelkroppsvikten mellan 20 mg och placebogruppen var 3,8 kg (CI95% - 5,0, -2,6 p<0,001).

Förändringarna i HDL-C och TG i denna population var likvärdiga med dem hos populationen utan diabetes. Man uppskattar att ungefär hälften av den observerade medelförbättringen i HbA1c hos patienterna som erhöll rimonabant 20 mg översteg vad som kan förväntas vid enbart viktminskning.

5.2 Farmakokinetiska egenskaperför

Absorption:

Farmakokinetiken hos rimonabant är relativt linjär uppgodkänttill ungefär 20 mg. AUC ökade mindre än proportionellt mot dos vid doser över 20 mg.

Rimonabant uppvisar hög permeabilitet in vitro och är inte ett substrat för P-glykoprotein. Den absoluta biotillgängligheten för rimonabant har inte undersökts. Efter upprepad dosering av doser på 20 mg en gång dagligen till fastande friska individer erhålls maximala plasmakoncentrationer efter ungefär 2 timmar och steady-state plasmanivåer erhålls inom 13 dagar (Cmax = 196 ± 28,1 ng/ml;

Ctrough = 91,6 ± 14,1 ng/ml; AUC0-24 = 2960 ± 268 ng.h/ml). Exponeringen för rimonabant vid steady- state är 3,3-faldigt högre än efter den första dosen. Vid farmakokinetisk populationsanalys visades en

minskande skillnad mellan maximala plasmakoncentrationer och dalvärden, men inga skillnader i AUC vid steady-state med ökad vikt. När vikten ökar från 65 till 200 kg förväntas Cmax minska med

24 % och Ctrough

förväntas öka med 5 %. Tiden till steady-state är längre hos feta patienter (25 dagar)

 

 

 

inte

som en konsekvens av större distributionsvolymlängrehos dessa patienter. En populationsfarmakokinetisk

analys tyder på att farmakokinetiken hos rimonabant är liknande hos friska icke-rökare och hos

patienter som röker.

är

 

Effekt av föda:

 

 

 

 

 

Distribution:

Bindningen för rimonabant till humana plasmaproteiner in vitro är hög (> 99,9 %) och inte mättningsbar över ett stort koncentrationsintervall. Den skenbara perifera distributionsvolymen för rimonabant förefaller vara beroende av kroppsvikten där feta patienter har större distributionsvolym än normalviktiga individer.

Vid administrering av rimonabant till friska individer tillsammans med en måltid med högt fettinnehåll var Cmax och AUCLäkemedlet67 % respektive 48 % högre än vid intag i fastande tillstånd. I de kliniska studierna gavs ACOMPLIA 20 mg på morgonen, vanligen före frukost.

Biotransformering:

Rimonabant metaboliseras både via CYP3A och amidohydrolas (huvudsakligen i levern) in vitro. De cirkulerande metaboliterna bidrar inte till den farmakologiska effekten.

Eliminering:

Rimonabant elimineras huvudsakligen genom metabolisering följd av utsöndring av metaboliterna via gallan. Endast ca 3 % av rimonabantdosen elimineras via urinen, medan ca 86 % av dosen utsöndras i feces som oförändrad substans och metaboliter. Hos feta patienter är eliminationshalveringstiden längre (ca 16 dagar) än hos patienter som inte är feta (ca 9 dagar) eftersom distributionsvolymen är större.

Särskilda patientgrupper:

försäljning

Etnicitet:

 

I endosstudier och studier med upprepad dosering var Cmax och AUC för rimonabant liknande hos friska japanska och kaukasiska individer, medan eliminationshalveringstiden var kortare hos japanerna (3-4 dagar) än hos kaukasierna (ca 9 dagar). Skillnaden i halveringstid berodde på skillnader i perifer distributionsvolym som en konsekvens av att de japanska individerna hade lägre vikt.

Svarta patienter kan ha upp till 31 % lägre Cmax och 43 % lägre AUC än patienter med annan etnicitet

Kön:

Farmakokinetiken hos rimonabant är liknande hos kvinnliga och manliga patienter.

Äldre:

 

Äldre patienter har något högre exponering än yngre patienter. Baserat på en

godkänt

en 75-årig patient ha 21 %

populationsfarmakokinetisk analys (åldersintervall 18 – 81 år) förväntasför

högre Cmax och 27 % högre AUC än en 40-årig patient.

Patienter med nedsatt leverfunktion:

Lätt nedsatt leverfunktion förändrar inte exponeringen för rimonabant. Det finns inte tillräckliga data för att dra några slutsatser beträffande farmakokinetiken vid måttligt nedsatt leverfunktion. Patienter med gravt nedsatt leverfunktion har inte studerats.

Patienter med nedsatt njurfunktion:

Effekten av nedsatt njurfunktion på farmakokinetiken hos rimonabant har inte specifikt studerats. Baserat på populationsfarmakokinetisk analys förefaller inte lätt nedsatt njurfunktion påverka

farmakokinetiken hos rimonabant. Begränsade data tyder på ökad exponering hos patienter med

måttligt nedsatt njurfunktion (40 % ökning av AUC). Det finns inga data vid gravt nedsatt

njurfunktion.

 

inte

längre

 

 

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

 

 

är

 

 

Följande biverkningar, som inte setts i kliniska prövningar men hos djur vid exponeringsnivåer som

försöken, t ex vid hantering av djuren. En krampframkallande effekt av rimonabant sågs i en av två säkerhetsfarmakologiska studier. Ingen negativ effekt av behandling med rimonabant sågs på EEG- mönstret hos råtta.

var likvärdiga med kliniska exponeringsnivåer, har möjligen relevans för den kliniska användningen: Kramper sågs sporadisktLäkemedleti studier på gnagare och makaker. Inga kramper sågs hos hundar under en 3- månadersstudie. I en del fall, men inte i alla fall, föreföll krampanfallen ha samband med stress vid

Ökad frekvens och/eller allvarlighetsgrad av kliniska tecken på ökad taktil hyperestesi sågs i studier på gnagare. En direkt effekt hos rimonabant kan inte uteslutas.

Fettinlagring i levern och en dosrelaterad ökning av centrilobulär nekros observerades i långtidsstudier på råtta. En direkt effekt hos rimonabant kan inte uteslutas.

I standardstudier av fertilitet hos honråttor (dosering under 2 veckor före parning) sågs onormal östrogencykel och en minskning i antal gulkroppar och fertilitetsindex vid doser av rimonabant som var toxiska hos moderdjuren (30 och 60 mg/kg/dygn). Efter dosering under längre tid före parning (9 veckor) och som tillät återhämtning från de initiala effekterna av rimonabant, sågs inga negativa effekter på fertiliteten eller östrogencykeln. För reproduktionsparametrarna sågs inga skillnader mellan behandlade djur och kontroller vid 30 mg/kg och vid 60 mg/kg sågs fortfarande effekter (minskat antal gulkroppar, totalt antal implantationer och livsdugliga foster).

Sporadiska missbildningar (anencefali, mikrooftalmi, vidgade ventriklarförsäljningi hjärnan och omphacele)

observerades i studier av embryofetal toxicitet på kanin vid doser som var jämförbara med den kliniska exponeringen. Doserna var toxiska för moderdjuren, men det kan inte uteslutas att det fanns ett samband med behandlingen. Inga behandlingsrelaterade missbildningar sågs hos råtta.

Effekterna av rimonabant på pre- och postnatal utveckling utvärderades på råtta i doser upp till

10 mg/kg/dygn. En behandlingsrelaterad ökning i mortaliteten hos ungarna sågs före

avvänjningsperioden. Den ökade mortaliteten hos ungarna kan bero på oförmåga hos honorna att dia eller på intag av rimonabant via mjölken och/eller hämning av sugreflexen som i litteraturen har

rapporterats initieras hos neonatala möss genom endocannabinoida signaler via CB1-receptorer. Det

finns litteraturrapporter, både för råtta och för människa, att den spatiala distributionen och tätheten

hos CB1-receptorerna i hjärnan ändras under utvecklingen. Den möjliga relevansen av detta för

godkänt

 

administrering av en CB1-antagonist är okänd. I en studie av pre- ochför

postnatal utveckling på råtta

med exponering in utero eller via bröstmjölk gav inte rimonabant några förändringar på inlärning eller minne, men tvetydiga effekter på motorisk aktivitet och reaktion på plötsliga ljud observerades hos ungarna som ett resultat av exponering för rimonabant.

6.FARMACEUTISKA UPPGIFTER

povidon K 30 (E1201),

 

 

längre

6.1

Förteckning över hjälpämnen

 

 

Tablettkärna:

 

 

 

 

majsstärkelse,

 

 

 

 

laktosmonohydrat,

 

inte

 

kroskarmellosnatrium (E468),

 

 

 

 

 

natriumlaurilsulfat (E487),

 

 

 

mikrokristallin cellulosa (E460),

är

 

 

magnesiumstearat

 

 

 

 

 

Ej relevant

Läkemedlet

 

 

 

Tablettdragering:

 

 

 

laktosmonohydrat,

 

 

 

hypromellos 15 mPa.s (E464),

 

 

 

titandioxid (E171)

 

 

 

makrogol 3000

 

 

 

 

Tablettpolering:

 

 

 

 

karnaubavax (E903)

 

 

 

6.2

Inkompatibiliteter

 

 

 

6.3Hållbarhet

3 år

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Blisterförpackningar av PVC-aluminium innehållande 14, 28, 30, 56, 84, 90 eller 98 filmdragerade tabletter.

70 x 1 filmdragerade tabletter i perforerade blisterförpackningar av PVC-aluminium för endosbruk. Ogenomskinliga vita HDPE-burkar innehållande 28, 98 eller 500 filmdragerade tabletter. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktionförsäljning

7. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

sanofi-aventis

godkänt

för

174 Avenue de France

F-75013 Paris

 

 

 

Frankrike

 

 

8. NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

EU/1/06/344/001-011

9. DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

19 juni 2006

 

 

inte

längre

 

 

 

 

 

 

 

10. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

 

Läkemedlet

är

 

 

 

 

 

 

Information om detta läkemedel finns tillgänglig på EMEAs hemsida

http://www.emea.europa.eu/

Kommentarer

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
  • Hjälp
  • Om
  • Info on site by:

  • Presented by RXed.eu

  • 26581

    Listade receptbelagda läkemedel