Swedish
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Ebilfumin (oseltamivir) – Produktresumé - J05AH02

Updated on site: 06-Oct-2017

Namn på medicineringEbilfumin
ATC-kodJ05AH02
Ämneoseltamivir
TillverkareActavis Group PTC ehf

1.LÄKEMEDLETS NAMN

Ebilfumin 30 mg hårda kapslar

Ebilfumin 45 mg hårda kapslar

Ebilfumin 75 mg hårda kapslar

2.KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Ebilfumin 30 mg hårda kapslar

Varje hård kapsel innehåller oseltamivirfosfat motsvarande 30 mg oseltamivir.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Ebilfumin 45 mg hårda kapslar

Varje hård kapsel innehåller oseltamivirfosfat motsvarande 45 mg oseltamivir.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Ebilfumin 75 mg hårda kapslar

Varje hård kapsel innehåller oseltamivirfosfat motsvarande 75 mg oseltamivir.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.LÄKEMEDELSFORM

Ebilfumin 30 mg hårda kapslar

Den hårda kapseln består av en djupt gul underdel och överdel präglad med ”OS 30” i svart tryck. Kapselstorlek: 4

Kapseln innehåller ett vitt granulerat pulver.

Ebilfumin 45 mg hårda kapslar

Den hårda kapseln består av en vit ogenomskinlig underdel och överdel präglad med ”OS 45” i svart tryck. Kapselstorlek: 4

Kapseln innehåller ett vitt granulerat pulver.

Ebilfumin 75 mg hårda kapslar

Den hårda kapseln består av en vit ogenomskinlig underdel och djupt gul överdel präglad med ”OS 75” i svart tryck. Kapselstorlek: 2

Kapseln innehåller ett vitt granulerat pulver.

4.KLINISKA UPPGIFTER

4.1Terapeutiska indikationer

Behandling av influensa

Ebilfumin är indicerat hos vuxna och barn samt fullgångna nyfödda som uppvisar typiska influensasymtom då influensavirus cirkulerar i samhället. Effekt har visats då behandlingen inletts inom två dagar efter symtomen först uppträtt.

Prevention av influensa

-Prevention efter exponering hos individer från 1 års ålder efter kontakt med ett kliniskt diagnostiserat influensafall, då influensavirus cirkulerar i samhället.

-Den lämpliga användningen av Ebilfumin för prevention av influensa ska bestämmas från fall till fall beroende på omständigheterna och populationen som kräver skydd. I exceptionella situationer (t ex i fall då de cirkulerande virusstammarna inte överensstämmer med vaccinets virusstammar, eller vid en pandemi) kan säsongsprevention övervägas hos individer från ett års ålder.

-Ebilfumin är indicerat för prevention av influensa efter exponering hos spädbarn yngre än 1 år vid utbrott av pandemisk influensa (se avsnitt 5.2).

Ebilfumin är inte en ersättning för influensavaccination.

Användningen av antivirala medel för behandling och prevention av influensa bör baseras på grundval av officiella rekommendationer. Beslut angående användandet av oseltamivir för behandling och profylax bör tas med hänsyn till vad som är känt om de cirkulerande influensavirusens karaktär, tillgänglig information om influensavirusläkemedlens känslighetsmönster för varje säsong och sjukdomens påverkan i olika geografiska områden och patientpopulationer (se avsnitt 5.1).

4.2Dosering och administreringssätt

Dosering

Ebilfumin hårda kapslar är bioekvivalenta beredningsformer. 75 mg kan administreras antingen som

-en 75 mg kapsel eller

-en 30 mg kapsel plus en 45 mg kapsel eller

Kommersiellt tillverkat oseltamivir pulver till oral suspension (6 mg/ml) är den rekommenderade beredningsformen till pediatriska och vuxna patienter som har svårt att svälja kapslar eller där lägre doser behövs.

Vuxna och ungdomar från 13 års ålder

Behandling: Den rekommenderade orala dosen är 75 mg oseltamivir två gånger dagligen i 5 dagar för ungdomar (13 till 17 års ålder) och vuxna.

Kroppsvikt

Rekommenderad dos i 5 dagar

> 40 kg

75 mg två gånger dagligen

Behandlingen ska inledas så snart som möjligt inom de första två dygnen efter debut av influensasymtomen.

Prevention efter exponering: Den rekommenderade dosen för prevention av influensa efter nära kontakt med en infekterad person är 75 mg oseltamivir en gång dagligen i 10 dagar för ungdomar (13 till 17 års ålder) och vuxna.

Kroppsvikt

Rekommenderad dos i 10 dagar

> 40 kg

75 mg en gång dagligen

Preventionen ska påbörjas så snart som möjligt inom två dagar efter exponering med en infekterad person.

Prevention under en influensaepidemi i samhället: Den rekommenderade doseringen vid prevention av influensa som cirkulerar i samhället är 75 mg oseltamivir en gång dagligen i upp till 6 veckor.

Pediatrisk population

Barn i åldern 1 till 12 år

Ebilfumin 30 mg, 45 mg och 75 mg kapslar finns tillgängliga för småbarn och barn från 1 års ålder eller äldre.

Behandling: Följande viktjusterade doseringsanvisningar rekommenderas för småbarn och barn från 1 års ålder eller äldre:

Kroppsvikt

Rekommenderad dos i 5 dagar

10 kg till 15 kg

30 mg två gånger dagligen

> 15 kg till 23 kg

45 mg två gånger dagligen

> 23 kg till 40 kg

60 mg två gånger dagligen

> 40 kg

75 mg två gånger dagligen

Behandlingen ska inledas så snart som möjligt inom de första två dygnen efter debut av influensasymtomen.

Prevention efter exponering: Den rekommenderade preventionsdosen av Ebilfumin efter exponering är:

Kroppsvikt

Rekommenderad dos i 10 dagar

10 kg till 15 kg

30 mg en gång dagligen

> 15 kg till 23 kg

45 mg en gång dagligen

> 23 kg till 40 kg

60 mg en gång dagligen

> 40 kg

75 mg en gång dagligen

Prevention under en influensaepidemi i samhället: Prevention under en influensaepidemi har inte studerats på barn under 12 års ålder.

Spädbarn i åldern 0 till 12 månader

Behandling: Den rekommenderade dosen för behandling av spädbarn i åldern 0 – 12 månader är 3 mg/kg två gånger dagligen. Detta baseras på farmakokinetiska data och säkerhetsdata som indikerar att denna dos till spädbarn i åldern 0 – 12 månader ger plasmakoncentrationer av pro-drug och aktiv metabolit som förväntas vara kliniskt effektiva med en säkerhetsprofil jämförbar med den som ses hos äldre barn och vuxna (se avsnitt 5.2). Följande doseringsanvisning rekommenderas för behandling av spädbarn i åldern 0 – 12 månader:

Kroppsvikt*

Rekommenderad dos i 5 dagar

3 kg

9 mg två gånger dagligen

4 kg

12 mg två gånger dagligen

5 kg

15 mg två gånger dagligen

6 kg

18 mg två gånger dagligen

7 kg

21 mg två gånger dagligen

8 kg

24 mg två gånger dagligen

9 kg

27 mg två gånger dagligen

10 kg

30 mg två gånger dagligen

* Tabellen är inte avsedd att innehålla samtliga vikter för denna patientgrupp. För alla patienter under 1 års ålder bör 3 mg/kg användas vid dosbestämning oavsett patientens vikt.

Behandlingen ska inledas så snart som möjligt inom de första två dygnen efter debut av influensasymtomen.

Denna doseringsrekommendation är inte avsedd för prematura spädbarn, dvs. de

med en postkonceptionell ålder yngre än 36 veckor. För dessa patienter finns begränsade data tillgängliga och en särskild dosering kan vara nödvändig beroende på omogna fysiologiska funktioner.

Prevention efter exponering: Den rekommenderade profylaxdosen för spädbarn yngre än 1 år vid utbrott av pandemisk influensa är hälften av den dagliga behandlingsdosen. Detta är baserat på kliniska data hos småbarn och barn från 1 års ålder och vuxna som visar att en profylaxdos motsvarande halva dagliga behandlingsdosen är kliniskt effektiv för att förhindra influensa. Följande åldersbaserade doseringsanvisning

vid prevention rekommenderas för spädbarn i åldern 0 – 12 månader (se avsnitt 5.2 för modellerad exponering):

Ålder

Rekommenderad dos i 10 dagar

0 – 12 månader

3 mg/kg en gång dagligen

Denna doseringsrekommendation är inte avsedd för prematura spädbarn, dvs. de

med en postkonceptionell ålder yngre än 36 veckor. För dessa patienter finns begränsade data tillgängliga och en särskild dosering kan vara nödvändig beroende på omogna fysiologiska funktioner.

Prevention under en influensaepidemi i samhället: Prevention under en influensaepidemi har inte studerats hos barn i åldern 0-12 månader.

För beredningsinstruktion av extemporeformulering, se avsnitt 6.6.

Särskilda patientgrupper

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering krävs varken vid behandling eller prevention hos patienter med nedsatt leverfunktion. Inga studier har utförts med barn med nedsatt leverfunktion.

Nedsatt njurfunktion

Behandling av influensa: Dosjustering rekommenderas för vuxna och ungdomar (13 till 17 års ålder) med måttligt eller gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderade doser visas i tabellen nedan.

Kreatininclearance

Rekommenderad dos vid behandling

> 60 (ml/min)

75 mg två gånger dagligen

> 30 till 60 (ml/min)

30 mg två gånger dagligen

> 10 till 30 (ml/min)

30 mg en gång dagligen

≤ 10 (ml/min)

Rekommenderas ej (inga data finns tillgängliga)

Hemodialyspatienter

30 mg efter varje hemodialysbehandling

Peritonealdialyspatienter*

30 mg enkeldos

* Data inhämtade från studier hos patienter med kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD)

visar att clearance av oseltamivirkarboxylat förväntas bli högre när automatiserad peritonealdialys (APD) används. Behandlingssätt kan bytas från APD till CAPD om det av en nefrolog bedöms som nödvändigt.

Prevention av influensa: Dosjustering rekommenderas för vuxna och ungdomar (13 till 17 års ålder) med måttligt eller gravt nedsatt njurfunktion som visas i tabellen nedan.

Kreatininclearance

Rekommenderad dos vid prevention

> 60 (ml/min)

75 mg en gång dagligen

> 30 till 60 (ml/min)

30 mg en gång dagligen

> 10 till 30 (ml/min)

30 mg varannan dag

≤ 10 (ml/min)

Rekommenderas ej (inga data finns tillgängliga)

Hemodialyspatienter

30 mg efter varannan hemodialysbehandling

Peritonealdialyspatienter*

30 mg en gång per vecka

* Data inhämtade från studier hos patienter med kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD)

visar att clearance av oseltamivirkarboxylat förväntas bli högre när automatiserad peritonealdialys (APD) används. Behandlingssätt kan bytas från APD till CAPD om det av en nefrolog bedöms som nödvändigt.

Det finns otillräckliga kliniska data tillgängliga från spädbarn och barn (12 års ålder och yngre) med nedsatt njurfunktion för att kunna ge några doseringsrekommendationer.

Äldre

Ingen dosjustering krävs, förutom vid tecken på måttligt eller gravt nedsatt njurfunktion.

Immunsupprimerade patienter

En längre duration av säsongsprofylax i upp till 12 veckor har utvärderats hos immunsupprimerade patienter (se avsnitt 4.4, 4.8 och 5.1).

Administreringssätt

Oral användning.

Patienter som har svårt att svälja kapslar kan få lämpliga doser av extemporeformulering, se avsnitt 6.6 för beredning.

4.3Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4Varningar och försiktighet

Oseltamivir är effektivt enbart mot sjukdom orsakad av influensavirus. Det finns inget som tyder på att oseltamivir är aktivt mot sjukdom orsakad av något annat än influensavirus (se avsnitt 5.1).

Oseltamivir är inte en ersättning för influensavaccination.

Användning av oseltamivir ska inte påverka bedömningen av vilka individer som bör få årliga influensavaccinationer. Skyddet mot influensa varar enbart så länge som oseltamivir administreras. Oseltamivir ska användas för behandling och prevention av influensa enbart då pålitliga epidemiologiska data indikerar att influensavirus cirkulerar i samhället. Känsligheten för oseltamivir hos cirkulerande stammar av influensavirus har visat sig vara mycket varierande (se avsnitt 5.1). Förskrivare bör därför beakta den senaste tillgängliga informationen om känslighetsmönstret för oseltamivir hos cirkulerande virus vid beslut om oseltamivir ska användas.

Samtidigt allvarligt tillstånd

Ingen information finns tillgänglig angående säkerhet och effekt av oseltamivir för patienter med något medicinskt tillstånd så allvarligt eller instabilt att det är överhängande risk för inläggning på sjukhus.

Immunsupprimerade patienter

Effekten vid såväl behandling av som profylax mot influensa med oseltamivir hos immunsupprimerade patienter har inte strikt fastställts (se avsnitt 5.1).

Hjärt-/lungsjukdom

Effekten av oseltamivir vid behandling av personer med kronisk hjärtsjukdom och/eller lungsjukdom har inte visats. Ingen skillnad sågs i komplikationsincidensen mellan behandlings- och placebogrupperna i denna population (se avsnitt 5.1).

Pediatrisk population

Det finns för närvarande inga data tillgängliga till stöd för en doseringsrekommendation för prematura spädbarn (< 36 veckors postkonceptionell ålder).

Gravt nedsatt njurfunktion

Dosjustering rekommenderas vid både behandling och prevention hos ungdomar (13 till 17 års ålder) och vuxna med gravt nedsatt njurfunktion. Det finns otillräckliga kliniska data tillgängliga från småbarn och barn

(1 års ålder och äldre) med nedsatt njurfunktion för att kunna ge några doseringsrekommendationer (se avsnitt 4.2 och 5.2).

Neuropsykiatriska händelser

Neuropsykiatriska händelser har rapporterats vid administrering av oseltamivir hos patienter med influensa, speciellt hos barn och ungdomar. Dessa händelser har också upplevts av patienter med influensa utan administrering av oseltamivir. Patienter bör noggrant monitoreras avseende beteendeförändringar och nyttan av samt risken för fortsatt behandling bör noggrant övervägas för varje patient (se avsnitt 4.8).

4.5Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Oseltamivirs farmakokinetiska egenskaper, såsom låg proteinbindning och metabolism oberoende av CYP450 och glukuronidas-systemen (se avsnitt 5.2) tyder på att kliniskt signifikanta läkemedelsinteraktioner via dessa mekanismer är osannolika.

Probenecid

Ingen dosjustering krävs vid samtidig administrering av probenecid hos patienter med normal njurfunktion. Samtidig administrering av probenecid, en potent hämmare av anjonisk tubulär

sekretion, resulterar i en cirka tvåfaldig ökning i exponering för den aktiva metaboliten av oseltamivir.

Amoxicillin

Oseltamivir uppvisar ingen farmakokinetisk interaktion med amoxicillin som elimineras via samma väg, vilket tyder på att oseltamivirs interaktion med anjonisk tubulär sekretion är svag.

Renal elimination

Kliniskt viktiga läkemedelsinteraktioner innefattande kompetetiv hämning av renal tubulär sekretion är osannolika på grund av den kända säkerhetsmarginalen för de flesta av dessa substanser, eliminationskaraktäristika för den aktiva metaboliten (glomerulär filtration och anjonisk tubulär sekretion) samt utsöndringskapaciteten för dessa vägar. Däremot ska försiktighet iakttas då oseltamivir förskrivs till patienter som tar preparat som utsöndras samma väg och som har ett snävt terapeutiskt fönster (t ex klorpropamid, metotrexat, fenylbutason).

Ytterligare information

Inga farmakokinetiska interaktioner mellan oseltamivir eller den aktiva metaboliten har observerats vid samtidig administrering av oseltamivir och paracetamol, acetylsalicylsyra, cimetidin, antacida (magnesium- och aluminiumhydroxid samt kalciumkarbonat), rimantadin eller warfarin (hos personer stabila på warfarin och utan influensa).

4.6Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Då ingen kontrollerad klinisk studie gällande användning av oseltamivir hos gravida kvinnor har utförts har data avseende användning vid graviditet samlats in från studier efter marknadsintroduktionen och från observationsstudier (se avsnitt 5.1 ”Behandling av influensa hos gravida kvinnor”, för data från exponering hos gravida kvinnor se avsnitt 5.2). Dessa data tillsammans med djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal/fosterutveckling eller utveckling efter födsel (se avsnitt 5.3). Gravida kvinnor kan använda oseltamivir, efter beaktande av tillgänglig säkerhetsinformation,

patogeniteten hos cirkulerande virusstammar av influensa och den gravida kvinnans underliggande allmäntillstånd.

Amning

Hos diande råttor utsöndras oseltamivir och dess aktiva metabolit i mjölk. Mycket begränsad information finns tillgänglig om barn som ammats av mödrar som tagit oseltamivir och om utsöndring av oseltamivir i bröstmjölk. Begränsade data visar att oseltamivir och den aktiva metaboliten spårats i bröstmjölk, emellertid i låga nivåer, vilket skulle resultera i en subteurapeutisk dos till spädbarnet.

Med beaktande av denna information, patogeniteten hos cirkulerande virusstammar av influensa och det underliggande allmäntillståndet hos den ammande modern, kan administrering av oseltamivir övervägas om tydlig potentiell nytta finns för den ammande modern.

Fertilitet

Baserat på prekliniska data finns inga tecken på att oseltamivir har någon effekt på fertiliteten hos män eller kvinnor (se avsnitt 5.3).

4.7Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Oseltamivir har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

4.8Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Oseltamivirs säkerhetsprofil baseras på data från 6049 vuxna/ungdomar och 1473 barn som behandlats med oseltamivir eller placebo mot influensa, samt på data från 3990 vuxna/ungdomar och 253 barn som fått oseltamivir eller placebo/ingen behandling profylaktiskt mot influensa i kliniska studier. Dessutom har 475 immunsupprimerade patienter (varav 18 barn, av dessa fick 10 oseltamivir och 8 placebo) fått oseltamivir eller placebo profylaktiskt mot influensa.

De vanligaste rapporterade biverkningarna hos vuxna/ungdomar var illamående och kräkningar i behandlingsstudierna och illamående i preventionsstudierna. Majoriteten av dessa biverkningar rapporterades vid ett enstaka tillfälle antingen under den första eller andra behandlingsdagen och gick

över spontant inom 1-2 dagar. Bland barn var kräkningar den vanligaste rapporterade biverkningen. Hos majoriteten av patienterna ledde dessa biverkningar inte till att behandlingen med oseltamivir behövde avbrytas.

Följande allvarliga biverkningar har rapporterats i sällsynta fall efter marknadsintroduktionen av oseltamivir: Anafylaktiska reaktioner och anafylaktoida reaktioner, leversjukdomar (fulminant hepatit, leverfunktionsstörningar och gulsot), angioneurotiskt ödem, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, gastrointestinala blödningar och neuropsykiatriska störningar.

(Gällande neuropsykiatriska störningar, se avsnitt 4.4).

Biverkningar redovisade i tabellform

Biverkningarna som redovisas i nedanstående tabeller är indelade i följande kategorier: Mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100 till < 1/10), mindre vanliga (≥1/1 000 till < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000). Biverkningar har delats in i lämplig kategori i tabellerna enligt den poolade analysen från kliniska studier.

Behandling och prevention av influensa hos vuxna och ungdomar:

I behandlings- och preventionsstudier hos vuxna/ungdomar visas i tabell 1 de vanligaste biverkningarna vid rekommenderad dos (75 mg två gånger dagligen i 5 dagar vid behandling och

75 mg en gång dagligen i upp till 6 veckor vid profylax).

Säkerhetsprofilen som rapporterats hos personer som fick rekommenderad dos av oseltamivir för profylax (75 mg en gång dagligen i upp till 6 veckor) var kvalitativt likvärdig med den som setts i behandlingsstudierna, trots en längre duration av dosering i profylaxstudierna.

Tabell 1 Biverkningar i studier där oseltamivir har undersökts för behandling och prevention av influensa hos vuxna och ungdomar eller genom uppföljning efter marknadsintroduktionen

Organsystem

 

Biverkningar enligt frekvens

 

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Infektioner och

 

Bronkit,

 

 

infestationer

 

Herpes simplex,

 

 

 

 

Nasofaryngit,

 

 

 

 

Övre luftvägs-

 

 

 

 

infektion,

 

 

 

 

Sinuit

 

 

Blodet och

 

 

 

Trombocytopeni

lymfsystemet

 

 

 

 

Immunsystemet

 

 

Överkänslighets-

Anafylaktiska

 

 

 

reaktion

reaktioner,

 

 

 

 

Anafylaktoida

 

 

 

 

reaktioner

Psykiska

 

 

 

Agitation,

störningar

 

 

 

Onormalt beteende,

 

 

 

 

Ångest, Förvirring,

 

 

 

 

Vanföreställningar,

 

 

 

 

Delirium,

 

 

 

 

Hallucinationer,

 

 

 

 

Mardrömmar,

 

 

 

 

Självskador

Centrala och

Huvudvärk

Insomnia

Förändrade

 

perifera

 

 

medvetande-

 

nervsystemet

 

 

nivåer,

 

 

 

 

Konvulsion

 

Ögon

 

 

 

Synrubbning

Hjärtat

 

 

Hjärtarytmi

 

Andningsvägar,

 

Hosta,

 

 

bröstkorg och

 

Halsont,

 

 

mediastinum

 

Rinorré

 

 

Magtarm-

Illamående

Kräkningar,

 

Gastrointestinala

kanalen

 

Buksmärta

 

blödningar,

 

 

(inklusive smärta

 

Hemorragisk kolit

 

 

i övre delen av

 

 

 

 

buken),

 

 

 

 

Dyspepsi

 

 

 

 

 

 

 

Lever och

 

 

Förhöjda

Fulminant hepatit,

gallvägar

 

 

leverenzymer

Leversvikt, Hepatit

Hud och

 

 

Eksem, Dermatit,

Angioneurotiskt

subkutan

 

 

Hudustlag,

ödem, Erythema

vävnad

 

 

Urtikaria

multiforme,

 

 

 

 

Stevens-Johnsons

 

 

 

 

syndrom,

 

 

 

 

Toxisk epidermal

 

 

 

 

nekrolys

 

 

 

 

 

Allmänna

 

Smärta,

 

 

symtom och

 

Yrsel (inklusive

 

 

symtom vid

 

vertigo),

 

 

administrerings-

 

Trötthet,

 

 

stället

 

Pyrexi,

 

 

 

 

Smärta i

 

 

 

 

extremit

 

 

 

 

eterna

 

 

 

 

 

 

 

Behandling och prevention av influensa hos barn:

Totalt deltog 1473 barn (inkluderande för övrigt friska barn i åldern 1 – 12 år och barn med astma i åldern 6

– 12 år) i kliniska prövningar med oseltamivir givet för behandling av influensa. Av dessa fick 851 barn behandling med oseltamivir oral suspension. Totalt 158 barn fick rekommenderad dos av oseltamivir en gång dagligen i en profylaxstudie efter exponering i hushåll (n = 99), en 6 veckors pediatrisk säsongsprofylaxstudie (n = 49) och en 12 veckors pediatrisk säsongsprofylaxstudie hos immunsupprimerade personer (n = 10).

Tabell 2 visar de mest frekvent rapporterade biverkningarna från kliniska studier utförda på barn.

Tabell 2 Biverkningar i studier där oseltamivir har undersökts för behandling och prevention av influensa hos barn (ålders-/viktbaserad dosering [30 mg till 75 mg en gång om dagen])

Organsystem

 

Biverkningar enligt frekvens

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Infektioner och

 

Otitis media

 

 

infestationer

 

 

 

 

Centrala och

 

Huvudvärk

 

 

perifera

 

 

 

 

nervsystemet

 

 

 

 

Ögon

 

Konjunktivit

 

 

 

 

(inklusive

 

 

 

 

ögonrodnad,

 

 

 

 

sekretion från ögat

 

 

 

 

och ögonsmärta)

 

 

Öron och

 

Öronvärk

Sjukdomar i

 

balansorgan

 

 

trumhinnan

 

Andningsvägar,

Hosta,

Rinorré

 

 

bröstkorg och

Nästäppa

 

 

 

Mediastinum

 

 

 

 

Magtarmkanalen

Kräkningar

Buksmärta

 

 

 

 

(inkluderande

 

 

 

 

smärta i övre delen

 

 

 

 

av buken),

 

 

 

 

Dyspepsi,

 

 

 

 

Illamående

 

 

 

 

 

 

Hud och subkutan

 

 

Dermatit

 

vävnad

 

 

(inklusive

 

 

 

 

allergisk och

 

 

 

 

atopisk

 

 

 

 

dermatit)

 

Beskrivning av utvalda biverkningar

Psykiska störningar och centrala och perifera nervsystemet

Influensa kan associeras med olika slags neurologiska symtom och beteendesymtom vilka kan inkludera händelser såsom hallucinationer, delirium och onormalt beteende som i vissa fall resulterar i

dödlig utgång. Dessa händelser kan inträffa vid uppkomsten av encefalit eller encefalopati men kan inträffa utan tydlig allvarlig sjukdom.

Hos patienter med influensa som har fått oseltamivir, har konvulsioner och delirium (inkluderande symtom såsom förändrade medvetandenivåer, förvirring, onormalt beteende, vanföreställningar, hallucinationer, upprördhet, ångest, mardrömmar) rapporterats efter marknadsintroduktionen. Ett fåtal fall resulterande i självskador eller dödliga utgångar. Dessa händelser rapporterades huvudsakligen bland pediatriska patienter och ungdomar och hade ofta en abrupt början och försvann snabbt. Oseltamivirs medverkan till dessa händelser är okänd. Sådana neuropsykiatriska händelser har också rapporterats hos patienter med influensa som inte tagit oseltamivir.

Lever och gallvägar

Sjukdomar i lever och gallvägar inkluderande hepatit och förhöjda leverenzymer hos patienter med influensaliknande sjukdom. Dessa fall inkluderar fatal fulminant hepatit/leversvikt.

Andra särskilda patientgrupper

Pediatrisk population (spädbarn yngre än ett år)

I två studier med syftet att karakterisera farmakokinetik, farmakodynamik och säkerhetsprofil vid behandling med oseltamivir hos 135 barn under ett års ålder med influensainfektion, var säkerhetsprofilen jämförbar mellan åldersgrupper med kräkningar, diarré och blöjeksem som de mest frekvent rapporterade biverkningarna (se avsnitt 5.2). Otillräckliga data finns tillgängliga för spädbarn som har postkonceptionell ålder yngre än 36 veckor.

Tillgänglig säkerhetsinformation för oseltamivir som administrerats för behandling av influensa hos spädbarn yngre än ett år från prospektiva och retrospektiva observationsstudier (inkluderande totalt

över 2400 spädbarn i den aktuella åldersgruppen), epidemiologiska databassökningar och rapporter

efter marknadsintroduktionen tyder på att säkerhetsprofilen hos spädbarn yngre än ett års ålder är jämförbar med säkerhetsprofilen som visats för barn från ett års ålder.

Äldre och patienter med kronisk hjärtsjukdom och/eller sjukdomar i andningsvägarna

Den inkluderade patientgruppen i behandlingsstudierna av influensa innefattar i övrigt friska vuxna/ungdomar och riskpatienter (patienter som har högre risk att utveckla komplikationer associerade med influensa, t.ex. äldre och patienter med kronisk hjärt- eller lungsjukdom). I allmänhet var säkerhetsprofilen för riskpatienterna kvalitativt likvärdig den för i övrigt friska vuxna/ungdomar.

Immunsupprimerade patienter

I en 12 veckors profylaxstudie hos 475 immunsupprimerade patienter, inkluderande 18 barn i 1 till 12 års ålder och äldre, var säkerhetsprofilen hos de 238 patienterna som fick oseltamivir likvärdig med de biverkningar som tidigare observerats i profylaktiska kliniska studier med oseltamivir.

Barn med befintlig bronkialastma

Generellt var biverkningsprofilen hos barn med befintlig bronkialastma kvalitativt likvärdig den hos i övrigt friska barn.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9Överdosering

Överdosering med oseltamivir har rapporterats i kliniska prövningar och efter marknadsintroduktionen. I de flesta rapporterade fall med överdosering har inga biverkningar rapporterats.

De biverkningar som rapporterats efter överdosering var till sin natur och fördelning överensstämmande med de som observerats vid terapeutisk dosering med oseltamivir, beskrivet i avsnitt 4.8 Biverkningar.

Ingen specifik antidot är känd.

Pediatrisk population

Överdosering har rapporterats oftare för barn än för vuxna och ungdomar. Försiktighet ska iakttas vid beredning av oseltamivir oral suspension och vid administering av oseltamivir -produkter till barn.

5.FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Virushämmande medel för systemiskt bruk, neuraminidashämmare ATC- kod: J05AH02

Oseltamivirfosfat är en pro-drug till den aktiva metaboliten (oseltamivirkarboxylat). Den aktiva metaboliten är en selektiv hämmare av neuraminidasenzymer som finns i influensavirus. Neuraminidasenzymer är glukoproteiner som finns på virionens yta. Viral neuraminidasaktivitet är viktigt både för viralt inträde i oinfekterade celler och för frisättningen av nybildade viruspartiklar från infekterade celler, och för den vidare spridningen av infektiösa virus i kroppen.

Oseltamivirkarboxylat hämmar influensa A och B neuraminidaser in vitro. Oseltamivirfosfat hämmar infektion och replikation av influensavirus in vitro. Oseltamivir som ges oralt hämmar virusreplikation och patogenicitet av influensa A och B in vivo i djurmodeller vid antivirala exponeringar som liknar den som erhölls hos människa vid doseringen 75 mg två gånger dagligen.

Oseltamivirs antivirala aktivitet mot influensa A och B stöds av experimentella provokationsstudier hos friska försökspersoner.

Neuraminidasenzymets IC50-värden för oseltamivir för kliniskt isolerad influensa A låg i intervallet från 0,1 nM till 1,3 nM och var för influensa B 2,6 nM. Högre IC50-värden för influensa B, upp till en median på 8,5 nM, har observerats i publicerade studier.

Kliniska studier

Behandling av influensainfektion

Denna indikation baseras på kliniska studier av naturligt förekommande influensa där den dominerande infektionen var influensa A.

Oseltamivir är enbart effektivt mot sjukdomar som orsakas av influensavirus. Statistiska analyser presenteras därför enbart för patienter infekterade med influensa. I den poolade behandlingsstudiepopulationen, som inkluderade både influensa-positiva och -negativa patienter (ITT), var den primära effekten reducerad i proportion till antalet influensanegativa personer. I den totala behandlingspopulationen, var influensainfektion bekräftad hos 67 % (intervall 46 till 74 %) av de rekryterade patienterna. Av de äldre personerna var 64 % influensapositiva och av de med kronisk

hjärt- och/eller lungsjukdom var 62 % influensapositiva. I alla fas III behandlingsstudier rekryterades patienterna enbart under perioden då influensa cirkulerade i samhället.

Vuxna och ungdomar från 13 års ålder: Patienter var inkluderade om de hade rapporterats inom 36 timmar efter symtomdebut, hade feber ≥ 37,8 °C tillsammans med minst ett respiratoriskt symtom (hosta, symtom från näsan eller halsont) och minst ett systemiskt symtom (muskelsmärta, frossa/svettningar, sjukdomskänsla, trötthet eller huvudvärk). I en poolad analys av alla influensapositiva vuxna och ungdomar (n = 2413) som ingick i behandlingsstudierna, reducerade oseltamivir 75 mg två gånger dagligen i 5 dagar mediandurationen av influensasjukdom med ungefär en dag från 5,2 dagar (95 % KI 4,9-5,5 dagar) i placebogruppen till 4,2 dagar (95 % KI 4,0-4,4 dagar; p ≤0,0001).

Andelen patienter som utvecklade specificerade komplikationer i nedre luftvägarna (främst bronkit) som behandlades med antibiotika reducerades från 12,7 % (135/1063) i placebogruppen till 8,6 % (116/1350) i den oseltamivirbehandlade populationen (p=0,0012).

Behandling av influensa hos högriskpopulationer: Influensasjukdomens medianduration hos äldre patienter (≥65 år) och patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom som fick oseltamivir 75 mg två gånger dagligen i 5 dagar reducerades inte signifikant. Den totala durationen av feber reducerades med en dag i grupperna som behandlades med oseltamivir. Hos de äldre som var influensapositiva, minskade oseltamivir signifikant incidensen av specificerade komplikationer i nedre luftvägarna (främst bronkit) behandlad med antibiotika från 19 % (52/268) i placebogruppen till 12 % (29/250) i den oseltamivirbehandlade populationen (p=0,0156).

Hos influensapositiva patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom var den kombinerade incidensen av komplikationer i nedre luftvägarna (främst bronkit) behandlade med antibiotika 17 % (22/133) i placebogruppen och 14 % (16/118) i den oseltamivirbehandlade populationen (p=0,5976).

Behandling av influensa hos gravida kvinnor: Inga kontrollerade kliniska studier har genomförts avseende användningen av oseltamivir hos gravida kvinnor. Däremot finns evidens från studier efter marknadsintroduktionen och retrospektiva observationsstudier som visar nyttan av nuvarande doseringsanvisning i denna patientgrupp med lägre morbiditet/mortalitet. Resultat från farmakokinetiska analyser tyder på en lägre exponering för den aktiva metaboliten, men dosjusteringar för gravida kvinnor vid behandling eller profylax av influensa rekommenderas inte (se avsnitt 5.2, Farmakokinetik, Särskilda patientgrupper).

Behandling av influensa hos barn: I en studie med i övrigt friska barn (65 % influensapositiva) i åldern 1 till 12 år (medelålder 5,3 år) som hade feber (≥ 37,8°C) samt antingen hosta eller snuva var

67 % av de influensapositiva patienterna infekterade med influensa A och 33 % med influensa B. Oseltamivirbehandlingen inleddes inom 48 timmar efter symtomdebut och reducerade tiden till symtomfrihet signifikant (definierad som samtidig återgång till normal hälsa och aktivitet och avklingande av feber, hosta och snuva) med 1,5 dagar (95 % KI 0,6 - 2,2 dagar; p<0,0001) jämfört med placebo. Oseltamivir reducerade incidensen av akut otitis media från 26,5 % (53/200) i placebogruppen till 16 % (29/183) hos barnen som behandlades med oseltamivir (p=0,013).

Den andra studien genomfördes med 334 astmatiska barn i åldern 6 till 12 år av vilka 53,6 % var influensapositiva. I den oseltamivirbehandlade gruppen reducerades inte sjukdomsdurationens mediantid signifikant. Vid dag 6 (sista behandlingsdagen) hade FEV1 ökat med 10,8 % i den oseltamivir-behandlade gruppen jämfört med 4,7 % vid placebo (p=0,0148) i dennna population.

Europeiska läkemedelsmyndigheten har frångått kravet att skicka in studieresultat med oseltamivir för alla undergrupper av den pediatriska populationen inom influensa. Se avsnitt 4.2 för information om pediatrisk användning.

Indikationen hos spädbarn under 1 års ålder baseras på extrapolering av effektdata från äldre barn och den rekommenderade doseringen baseras på data från farmakokinetiska modeller (se avsnitt 5.2).

Behandling av influensa B-infektion: Sammanlagt 15 % av den influensapositiva populationen var infekterade med influensa B, proportionerna varierar mellan 1 och 33 % i individuella studier. Sjukdomens medianduration hos personer infekterade med influensa B skiljer sig inte signifikant mellan behandlingsgrupperna i individuella studier. Data från 504 influensa B–infekterade personer poolades från alla studier för analys. Oseltamivir reducerade tiden för lindring av alla symtom med 0,7 dagar (95 % KI 0,1- 1,6 dagar; p=0,022) och durationen av feber (≥37,8°C), hosta och snuva med en dag (95 % KI 0,4-1,7 dagar; p < 0,001) jämfört med placebo.

Prevention av influensa

Oseltamivirs förmåga att förhindra naturligt förekommande influensasjukdom har visats i en preventionsstudie efter exponering i hushåll, och två säsongers preventionsstudier. Den primära effektparametern för alla dessa studier var incidensen av laboratoriebekräftad influensa. Virulensen av influensaepidemier är inte förutsägbara och varierar inom en region och från säsong till säsong, vilket medför att antalet som behöver behandlas (NNT) för att förhindra ett fall av influensasjukdom varierar.

Prevention efter exponering: I en studie med personer som kommit i kontakt med ett indexfall av influensa (12,6 % vaccinerade mot influensa) inleddes administrering av oseltamivir 75 mg en gång dagligen inom två dygn efter symtomdebut hos indexfallet och varade i sju dagar. Influensa bekräftades hos 163 av 377 indexfall. Oseltamivir reducerade incidensen av klinisk influensasjukdom signifikant hos kontakterna med bekräftade influensafall från 24/200 (12 %) i placebogruppen till

2/205 (1 %) i oseltamivirgruppen (92 % reduktion, [95 % KI 6-16: p ≤0,0001]). Antalet som behöver behandlas (NNT) hos kontakterna som verkligen hade influensa var 10 (95 % KI 9-12) och 16 (95 % KI 15- 19) av hela populationen (ITT) oavsett infektionsstatus hos indexfallet.

Oseltamivirs förmåga att förhindra naturligt förekommande influensasjukdom har visats i en preventionsstudie efter exponering i hushåll som omfattade vuxna, ungdomar och barn i åldern 1 till 12 år, både som indexfall och som familjekontakter. Den primära effektparametern för denna studie var incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa i hushållet. Oseltamivir-preventionen varade i

10 dagar. I den totala populationen sågs en reduktion i incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa i hushållet från 20 % (27/136) i gruppen som inte fick prevention till 7 % (10/135) i gruppen som fick prevention (62,7 % reduktion [95 % KI 26,0 - 81,2; p = 0,0042]). I hushåll med influensainfekterade indexfall sågs en reduktion av incidensen av influensa från 26 % (23/89) i gruppen som inte fick prevention till 11 % (9/84) i gruppen som fick prevention (58,5 % reduktion

[95 % KI 15,6 - 79,6; p = 0,0114]).

Enligt en subgruppsanalys av barn i åldern 1 till 12 år var incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa bland barn signifikant reducerad från 19 % (21/211) i gruppen som inte fick prevention till

7 % (7/104) i gruppen som fick prevention (64,4 % reduktion[95 % KI 15,8 - 85,0; p = 0,0188]). Bland barnen som inte redan utsöndrade virus före behandlingen reducerades incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa från 21 % (15/70) i gruppen som inte fick prevention till 4 % (2/47) i gruppen som fick prevention (80,1 % reduktion [95 % KI 22,0-94,9; p=0,0206]). NNT för den

totala barnpopulationen var 9 (95 % KI 7 - 24) och 8 (95 % KI 6, övre gräns kunde inte estimeras) i

hela populationen (ITT) respektive i barns kontakter med infekterade indexfall (ITTII).

Prevention efter influensaexponering hos spädbarn yngre än 1 år under en pandemi:

Prevention under en influensapandemi har inte studerats i kontrollerade kliniska prövningar hos barn i åldern 0-12 månader. Se avsnitt 5.2 för modellerad exponering.

Prevention under en influensaepidemi i samhället: I en analys av två poolade studier utförda på ovaccinerade, i övrigt friska vuxna, reducerade oseltamivir 75 mg en gång dagligen administrerat under 6 veckor signifikant incidensen av klinisk influensasjukdom från 25/519 (4,8 %) i placebogruppen till 6/520 (1,2 %) i oseltamivirgruppen (76 % reduktion[95 % KI 1,6-5,7; p=0,0006]) under en influensaepidemi i samhället. NNT i denna studie var 28 (95 % KI 24-50).

En studie med äldre boende på vårdhem där 80 % av deltagarna hade vaccinerats under studiesäsongen, reducerade oseltamivir 75 mg en gång dagligen givet under sex veckor incidensen signifikant för klinisk influensasjukdom från 12/272 (4,4 %) i placebo-gruppen till 1/276 (0,4 %) i oseltamivirgruppen (92 % reduktion [95 % KI 1,5-6,6; p=0,0015]). NNT i denna studie var 25 (95 % KI 23-62).

Profylax av influensa hos immunsupprimerade patienter: En dubbelblind, placebokontrollerad, randomiserad studie utfördes för säsongsprofylax av influensa hos 475 immunsupprimerade patienter (388 patienter med solid organtransplantation [195 placebo; 193 oseltamivir], 87 patienter med hematopoetisk stamcellstransplantation [43 placebo; 44 oseltamivir], inga patienter med andra immunsuppressiva tillstånd, inkluderande 18 barn från 1 till 12 års ålder. Den primära effektvariabeln i denna studie var incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa definierad av viruskultur

och/eller en fyrfaldig höjning av hemagglutinationshämmande (HAI) antikroppar. Incidensen av laboratoriebekräftad klinisk influensa var 2,9 % (7/238) i placebogruppen och 2,1 % (5/237) i oseltamivirgruppen (95 % KI -2,3 % - 4,1 %; p = 0,772]).

Specifika studier av riskreduktionen för komplikationer har inte utförts.

Resistens mot oseltamivir

Kliniska studier: Risken för uppkomst av influensavirus med reducerad känslighet eller fullständig resistens mot oseltamivir har undersökts i Roche-sponsrade kliniska studier. Utveckling av oseltamivirresistent virus under behandling var mer vanligt hos barn än hos vuxna med intervallet från mindre än 1% hos vuxna till 18% hos spädbarn yngre än 1 år. Barn som bar på oseltamivirresistent virus utsöndrade viruset generellt under en längre period jämfört med personer med känsliga virus. Behandlingsrelaterad resistens mot oseltamivir påverkade däremot inte behandlingssvar och orsakade ingen förlängning av influensasymtom.

Patientpopulation

Patienter med resistenta mutationer (%)

Fenotypning*

Geno- och fenotypning*

Vuxna och ungdomar

0,62 % (14/2253)

0,67 % (15/2253)

 

 

 

Barn (1-12 år)

3,89% (66/1698)

4,24 % (72/1698)

 

 

 

Spädbarn (<1 år)

18,31 % (13/71)

18,31 % (13/71)

 

 

 

*Komplett genotypning genomfördes inte i alla studier.

Det har hittills inte funnits några tecken på uppkomst av läkemedelsresistens i samband med användning av oseltamivir i kliniska studier som utförts efter exponering (7 dagar), efter exponering inom hushållets grupper (10 dagar) eller säsongsprevention (42 dagar) av influensa hos immunkompetenta patienter. Ingen resistens observerades vid en 12-veckors profylaktisk studie med immunsupprimerade patienter.

Kliniska data och övervakningsdata: Naturliga mutationer förenat med minskad känslighet för oseltamivir in vitro har upptäckts i influensa A och B virus isolerade från patienter utan exponering för oseltamivir. Resistenta stammar utvalda under behandling med oseltamivir har isolerats från både immunkompetenta och immunsupprimerade patienter. Immunsupprimerade patienter och yngre barn har en högre risk att utveckla oseltamivirresistenta virus under behandling.

Oseltamivirresistenta virus isolerade från patienter behandlade med oseltamivir och oseltamivirresistenta laboratoriestammar av influensavirus har funnits innehålla mutationer i N1 och N2 neuraminidaser. Resistenta mutationer verkar vara specifika virala subtyper. Sedan 2007 har naturligt förekommande resistens associerad med mutationen H275Y av säsongsinfluensan H1N1 detekterats sporadiskt. Känsligheten för oseltamivir och prevalensen av sådana virus förefaller variera beroende på årstid och geografiskt område. Under 2008 hittades H275Y hos > 99 % av cirkulerande H1N1 influensaisolat i Europa. 2009 H1N1 influensan (”svininfluensan”) var nästan konstant oförändrat känslig för oseltamivir med endast sporadiska resistensrapporter i samband med både behandling och prevention.

5.2Farmakokinetiska egenskaper

Generell information

Absorption

Oseltamivir absorberas snabbt från mag-tarm kanalen efter oral administrering av oseltamivirfosfat (prodrug) och blir i stor utsträckning omvandlat av esteraser i framför allt levern till den aktiva metaboliten (oseltamivirkarboxylat). Minst 75 % av en oral dos når den systemiska cirkulationen som aktiv metabolit. Exponeringen av prodrug är mindre än 5 % jämfört med den aktiva metaboliten.

Plasma koncentrationerna av både prodrug och aktiv metabolit är proportionella till dosen och påverkas inte av samtidigt födointag.

Distribution

Medelvärdet av distributionsvolymen vid steady state av oseltamivirkarboxylat är ungefär 23 liter för människa, en volym som motsvarar den extracellulära kroppsvätskan. Eftersom neuroaminidas är aktivt extracellulärt, distribueras oseltamivirkarboxylat till alla ställen för influensavirusspridningen.

Bindningen av oseltamivirkarboxylat till humant plasmaprotein är försumbar (cirka 3 %).

Metabolism

Oseltamivir omvandlas i stor utsträckning till oseltamivirkarboxylat av esteraser lokaliserade främst i levern. In vitro studier visar att varken oseltamivir eller den aktiva metaboliten är ett substrat för, eller en hämmare av, de huvudsakliga isoformerna av cytokrom P450. Inga fas 2-konjugat av någon förening har identifierats

in vivo.

Elimination

Absorberat oseltamivir elimineras främst (> 90 %) genom omvandling till oseltamivirkarboxylat. Den metaboliseras inte vidare och elimineras i urinen. Maximala plasmakoncentrationer av oseltamivirkarboxylat minskar med en halveringstid på 6 till 10 timmar för de flesta behandlade. Den aktiva metaboliten elimineras fullständigt via renal utsöndring. Renalt clearance (18,8 l/tim) överstiger

glomerulär filtrationshastighet (7,5 l/tim) vilket antyder att utöver glomerulär filtration sker även en tubulär sekretion. Mindre än 20 % av en radioaktivt märkt dos elimineras i faeces.

Andra särskilda patientgrupper

Pediatrisk population

Spädbarn yngre än 1 år: Farmakokinetik, farmakodynamik och säkerhet för oseltamivir har utvärderats i två okontrollerade öppna studier där 135 barn under ett års ålder med influensainfektion inkluderades. För barn under ett års ålder minskar clearance för den aktiva metaboliten (korrigerad för kroppsvikt).

Metabolitexponeringar är också mer variabla hos de yngsta spädbarnen. Tillgängliga data tyder på att doseringen 3 mg/kg till spädbarn i åldern 0 - 12 månader ger exponering av prodrug och metabolit som förväntas vara effektivt med en säkerhetsprofil som är jämförbar med den som setts hos äldre barn och vuxna som använder godkänd dosering (se avsnitt 4.1 och 4.2). Rapporterade biverkningar var jämförbara med den etablerade säkerhetsprofilen hos äldre barn.

Inga tillgängliga data finns för spädbarn under 1 års ålder avseende prevention efter exponering av influensa. Prevention under en influensaepidemi i samhället har inte studerats hos barn under 12 års ålder.

Prevention efter influensaexponering hos spädbarn yngre än 1 år under en pandemi:

Simulering med doseringen 3 mg/kg en gång dagligen hos spädbarn <1 år visar en exponering i samma intervall eller högre jämfört med dosering en gång dagligen med 75 mg hos vuxna. Exponeringen överskrider inte den för behandling hos spädbarn <1 år (3 mg/kg två gånger dagligen) och förväntas resultera i en jämförbar säkerhetsprofil (se avsnitt 4.8). Inga kliniska studier med profylax hos spädbarn i åldern <1 år har utförts.

Småbarn och barn från 1 års ålder: Farmakokinetiken av oseltamivir har utvärderats i farmakokinetiska enkeldosstudier hos småbarn, barn och ungdomar i åldern 1 till 16 år. Farmakokinetiken vid upprepad dosering har studerats hos ett litet antal barn som ingått i kliniska effektstudier. Yngre barn eliminerade både prodrug och dess aktiva metabolit snabbare än vuxna, vilket resulterade i en lägre exponering för en given mg/kg dos. Doser på 2 mg/kg ger en exponering av oseltamivirkarboxylat som är jämförbar med den som erhålls för vuxna som ges en enkeldos av

75 mg (ungefär 1 mg/kg). Oseltamivirs farmakokinetik för barn och ungdomar från 12 års ålder är jämförbar med den hos vuxna.

Äldre

Exponeringen för den aktiva metaboliten vid steady state var 25 till 35 % högre hos äldre (65 till 78 år) jämfört med vuxna yngre än 65 år som gavs jämförbara doser av oseltamivir.

Halveringstiderna som observerades hos de äldre var jämförbara med de som sågs hos unga vuxna. Baserat på läkemedelsexponeringen och tolerabiliteten krävs ingen dosjustering för äldre patienter, förutom vid tecken på måttligt eller gravt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance lägre än 60 ml/min) (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Administrering av 100 mg oseltamivirfosfat två gånger dagligen, i fem dagar, till patienter med varierande grad av njurfunktionsnedsättning visade att exponeringen för den aktiva metaboliten är omvänt proportionell till njurfunktion. För dosering se avsnitt 4.2.

Nedsatt leverfunktion

In vitro studier visar att exponeringen för oseltamivir inte förväntas öka signifikant, och inte heller förväntas exponeringen för den aktiva metaboliten att minska signifikant hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).

Gravida kvinnor

En farmakokinetisk analys av en poolad population tyder på att doseringsanvisningen för Ebilfumin som beskrivs i avsnitt 4.2 Dosering och administreringssätt resulterar i lägre exponering (i genomsnitt 30 % för samtliga trimestrar) för den aktiva metaboliten hos gravida kvinnor jämfört med kvinnor som inte är gravida. Emellertid förblir den lägre predikterade exponeringen över hämmande koncentrationer (IC95 värden) och är på en terapeutisk nivå för en rad virusstammar av influensa. Dessutom finns evidens från observationsstudier som visar nyttan av nuvarande doseringsanvisning i denna patientgrupp. Därför rekommenderas inte dosjustering till gravida kvinnor vid behandling eller vid profylax mot influensa (se avsnitt 4.6 Fertilitet, graviditet och amning).

5.3Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet och gentoxicitet visade inte några särskilda risker för människa. Resultat från konventionella karcinogenicitetsstudier på gnagare visade en trend mot en dosberoende ökning av incidensen av vissa tumörer som är typiska för gnagarstammarna som användes. Vid beaktade av marginalen för exponeringen i relation till den förväntade exponeringen vid användning hos människa, förändrar inte dessa fynd nytta/risk – värderingen för oseltamivir vid de godkända indikationerna.

Teratogenicitetsstudier har utförts på råtta och kanin vid doser upp till 1500 mg/kg/dag respektive

500 mg/kg/dag. Ingen effekt på fosterutvecklingen observerades. En fertilitetsstudie på råtta med doser upp till 1500 mg/kg/dag visade inga biverkningar på något av könen. I pre- och post-natala råttstudier noterades en förlängd förlossning vid dosen 1500 mg/kg/dag. Säkerhetsmarginalen mellan exponeringen hos människa och den högsta dosen utan effekt (500 mg/kg/dag) hos råtta är 480-faldig för oseltamivir och 44-faldig för den aktiva metaboliten. Exponering av fostren i råtta och kanin var cirka 15 till 20 % jämfört med moderns.

Hos diande råttor utsöndras oseltamivir och dess aktiva metabolit i mjölk. Begränsade data visar att oseltamivir och den aktiva metaboliten utsöndras i bröstmjölk hos människa. Extrapoleringar från djurdata ger värden på 0,01 mg/ml och 0,3 mg/dag för respektive förening.

En potentiell risk för hudsensibilisering med oseltamivir sågs i ett maximeringstest hos marsvin. Cirka 50 % av djuren som behandlades med ren aktiv substans uppvisade erytem efter provokation av de inducerade djuren. Reversibel irritation av kaninögon observerades.

Samtidigt som väldigt höga orala enkeldoser av oseltamivirfosfatsalt, upp till den högsta testade dosen (1 310 mg/kg), inte hade några biverkningar hos vuxna råttor resulterade sådana doser i toxicitet hos juvenila 7 dagar gamla råttungar, inklusive dödsfall. Dessa biverkningar sågs vid doser på 657 mg/kg och högre. Vid 500 mg/kg sågs inga biverkningar, inklusive kronisk behandling (500 mg/kg/dag administrerat från 7 till 21 dagar post partum).

6.FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1Förteckning över hjälpämnen

Ebilfumin 30 mg hårda kapslar

Kapselinnehåll

Pregelatiniserad stärkelse (härstammar från majsstärkelse)

Talk

Povidon (K-29/32)

Kroskarmellosnatrium

Natriumstearylfumarat

KapselhöljeGelatin

Gul järnoxid (E172)

Titandioxid (E171)

Tryckfärg

Shellakglasyr 45 % (20 % esterifierad)

Svart järnoxid (E172)

Propylenglykol (E1520)

Ammoniumhydroxid 28 % (E527)

Ebilfumin 45 mg hårda kapslar

Kapselinnehåll

Pregelatiniserad stärkelse (härstammar från majsstärkelse)

Talk

Povidon (K-29/32)

Kroskarmellosnatrium

Natriumstearylfumarat

Kapselhölje

Gelatin

Titandioxid (E171)

Tryckfärg

Shellakglasyr 45 % (20 % esterifierad)

Svart järnoxid (E172)

Propylenglykol (E1520)

Ammoniumhydroxid 28 % (E527)

Ebilfumin 75 mg hårda kapslar

Kapselinnehåll

Pregelatiniserad stärkelse (härstammar från majsstärkelse) Talk

Povidon (K-29/32) Kroskarmellosnatrium Natriumstearylfumarat

Kapselhölje

Överdel:

Gelatin

Gul järnoxid (E172) Titandioxid (E171)

Underdel:

Gelatin

Titandioxid (E171)

Tryckfärg

Shellakglasyr 45 % (20 % esterifierad)

Svart järnoxid (E172)

Propylenglykol (E1520)

Ammoniumhydroxid 28 % (E527)

6.2Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3Hållbarhet

5 år.

Förvaring av apoteksberedd suspension

3 veckors hållbarhet vid förvaring vid högst 25°C.

6 veckors hållbarhet vid 2°C – 8°C.

6.4Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 C.

Förvaring av apoteksberedd suspension, se avsnitt 6.3.

6.5Förpackningstyp och innehåll

PVC/PE/PVDC/Al-blister eller HDPE-burkar med LDPE-lock (och ett torkmedel).

Förpackningsstorlek om 10 kapslar.

6.6Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

Extemporeformulering

När oseltamivir pulver till oral suspension inte finns tillgängligt

Kommersiellt tillverkat oseltamivir till oral suspension (6 mg/ml) är den rekommenderade beredningsformen till pediatriska och vuxna patienter som har svårt att svälja kapslar eller där lägre doser behövs. I händelse av att kommersiellt tillverkat oseltamivir pulver till oral suspension inte finns tillgängligt kan farmaceuten bereda en suspension (6 mg/ml) från Ebifulmin kapslar. Alternativt kan patienter själva beredda suspensionen från kapslar i hemmet.

Apoteksberedningen är att föredra framför beredning i hemmet. Detaljerad information om beredning i hemmet finns i bipacksedeln för oseltamivir kapslar under ”Bereda Ebilfumin-lösning i hemmet”.

Sprutor med lämplig volym och gradering bör tillhandahållas för administrering av den apoteksberedda suspensionen såväl som för förfarandet i samband med beredningen i hemmet. I båda fallen bör korrekta volymer finnas markerade på sprutorna.

Apoteksberedning

Apoteksberedd 6 mg/ml suspension beredd från kapslar

Vuxna, ungdomar och småbarn och barn äldre än 1 år som har svårt att svälja hela kapslar

Denna procedur beskriver beredningen av en 6 mg/ml suspension som förser en patient med tillräckligt med läkemedel för en 5-dagars behandlingskur eller en 10 dagars preventionskur.

Farmaceuten kan bereda en 6 mg/ml suspension från oseltamivir 30 mg, 45 mg eller 75 mg kapslar genom att använda vatten innehållande 0,05 % w/v (vikt/volymprocent) natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel.

Först beräknas den totala volymen som krävs för beredning och blandning för att erhålla en 5-dagars behandlingskur eller en 10-dagars preventionskur till patienten. Den totala volymen som krävs bestäms av patientens vikt enligt rekommendationerna i tabellen nedan. För att åstadkomma korrekt uppmätt volym av upp till 10 doser (2 uppmätta behandlingsdoser dagligen i 5 dagar), ska kolumnen som indikerar förlust vid uppmätning tas i beaktande vid beredning.

Volym av apoteksberedd 6 mg/ml suspension baserad på patientens vikt

Kroppsvikt

Total volym att blanda per

Total volym att blanda per

(kg)

patientvikt

patientvikt

 

(ml)

(ml)

 

Hänsyn ej taget till förlust vid

Hänsyn taget till förlust vid

 

uppmätning

uppmätning

10 till 15 kg

50 ml

60 ml till 75 ml*

> 15 till 23 kg

75 ml

90 ml till 100 ml*

 

 

> 23 till 40 kg

100 ml

125 ml

> 40 kg

125 ml

137,5 ml (eller 150 ml) *

*Beroende av vilken kapselstyrka som används.

Därefter bestäms antalet kapslar och volymen av vehikeln (vatten innehållande 0,05 % vikt/volymprocent natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel) som behövs för att bereda den totala volymen (beräknad från tabellen ovan) av apoteksberedd 6 mg/ml suspension som visas i tabellen nedan:

Antal kapslar och volym vehikel som behövs för att bereda den totala volymen av en apoteksberedd 6 mg/ml suspension

Total volym av

Antal Ebilfumin kapslar som krävs

 

färdigblandad

 

(mg oseltamivir)

 

 

suspension att

 

 

 

Volym vehikel som

bereda

75 mg

45 mg

30 mg

krävs

60 ml

Använd

8 kapslar

12 kapslar

59,5 ml

 

alternativ

(360 mg)

(360 mg)

 

 

kapselstyrka*

 

 

 

75ml

6 kapslar

10 kapslar

15 kaplsar

74 ml

 

(450 mg)

(450 mg)

(450 mg)

 

90 ml

Använd

12 kaplsar

18 kaplsar

89 ml

 

alternativ

(540 mg)

(540 mg)

 

 

kapselstyrka*

 

 

 

100 ml

8 kapslar

Använd

20 kapslar

98,5 ml

 

(600 mg)

alternativ

(600 mg)

 

 

 

kapselstyrka*

 

 

125 ml

10 kapslar

Använd

25 kapslar

123,5 ml

 

(750 mg)

alternativ

(750 mg)

 

 

 

kapselstyrka*

 

 

137,5 ml

11 kapslar

Använd

Använd

136 ml

 

(825 mg)

alternativ

alternativ

 

 

 

kapselstyrka*

kapselstyrka*

 

* Det finns ingen kombination i denna kapselstyrka som kan användas för att uppnå önskad koncentration, använd därför en alternativ kapselstyrka.

Följ sedan proceduren nedan för beredning av 6 mg/ml suspension från Ebilfumin kapslar:

1.Tillsätt angiven mängd vatten innehållande 0,05 % vikt/volymprocent natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel i en glasbägare av lämplig storlek.

2.Öppna angivet antal kapslar Ebilfumin och överför innehållet av varje kapsel direkt till vattnet med konserveringsmedel i glasbägaren.

3.Rör om i två minuter med lämplig omrörare.

(Notera: Den aktiva substansen, oseltamivirfosfat, löses lätt i vatten. Suspensionen orsakas av några av tillsatsämnena i Ebilfumin kapslar är olösliga.

4.Flytta suspensionen till en bärnstensfärgad glasflaska eller en bärnstensfärgad polyetenetereftalat (PET) flaska. En tratt kan användas för att undvika spill.

5.Förslut flaskan med ett barnsäkert lock.

6.Sätt en tilläggsetikett på flaskan med texten “Skakas försiktigt före användning”.

(Notera: Den beredda suspensionen ska skakas försiktigt innan administrering för att minimera tendensen för luftinneslutning.)

7.Instruera föräldern eller vårdgivaren att allt material som återstår efter behandlingen avslutats måste kasseras. Det rekommenderas att denna information ges genom att fästa en tilläggsetikett på flaskan eller lägga till en upplysning på apotekets instruktionsetikett.

8.Sätt på en etikett med tillämpligt utgångsdatum enligt förvaringsanvisningar (se avsnitt 6.3).

Sätt på en apoteksetikett på flaskan med patientens namn, doseringsinstruktioner, används senast- datum, läkemedlets namn och annan erforderlig information i enlighet med lokala apoteksbestämmelser. Se nedanstående tabell för korrekta doseringsinstruktioner.

Doseringstabell för apoteksberedd 6 mg/ml suspension beredd från Ebilfumin kapslar för småbarn och barn från ett års ålder eller äldre

Kroppsvikt

Dos

Volym per dos

Behandlingsdos

Preventionsdos

(kg)

(mg)

6 ml/mg

(i 5 dagar)

(i 10 dagar)

10 till 15 kg

30 mg

5 ml

5 ml två gånger

5 ml en gång

 

 

 

dagligen

dagligen

> 15 till 23 kg

45 mg

7,5 ml

7,5 ml två gånger

7,5 ml en gång

 

 

 

dagligen

dagligen

> 23 till 40 kg

60 mg

10 ml

10 ml två gånger

10 ml en gång

 

 

 

dagligen

dagligen

> 40 kg

75 mg

12,5 ml

12,5 ml två

12,5 ml en gång

 

 

 

gånger dagligen

dagligen

Dra upp den apoteksberedda suspensionen med en graderad oral spruta som är avsedd för att mäta upp små mängder suspension. Om möjligt, markera eller stryk för graderingen på den orala sprutan som motsvarar bestämd dos (enligt tabell ovan) på sprutan för varje patient.

Rätt dos måste blandas av vårdgivaren med en lika stor mängd flytande sötat livsmedel, som socker upplöst i vatten, chokladsås, saft, dessertsås (som t.ex. karamell- eller kolasås) för att dölja den bittra smaken.

Spädbarn yngre än 1 år

Denna procedur beskriver beredningen av en 6 mg/ml suspension som förser en patient med tillräckligt med läkemedel för en 5-dagars behandlingskur eller en 10 dagars preventionskur.

Farmaceuten kan bereda en 6 mg/ml suspension från Ebilfumin 30 mg, 45 mg eller 75 mg kapslar genom att använda vatten innehållande 0,05 % vikt/volymprocent natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel.

Först beräknas den totala volymen som krävs för beredning och blandning till varje patient. Den totala volymen som krävs bestäms av patientens vikt enligt rekommendationerna i tabellen nedan. För att åstadkomma korrekt uppmätt volym av upp till 10 doser (2 uppmätta behandlingsdoser dagligen i 5 dagar), ska kolumnen som indikerar förlust vid uppmätning tas i beaktande vid beredning.

Volym av apoteksberedd 6 mg/ml suspension baserad på patientens vikt

Kroppsvikt

Total volym att blanda per

Total volym att blanda per

(kg)

patientvikt

patientvikt

 

(ml)

(ml)

 

Hänsyn ej taget till förlust vid

Hänsyn taget till förlust vid

 

uppmätning

uppmätning

≤ 7 kg

Upp till 40 ml

50 ml

> 7 till 10 kg

50 ml

60 till 75 ml*

*Beroende av vilken kapselstyrka som används.

Därefter bestäms antal kapslar och volymen av vehikeln (vatten innehållande 0,05 % vikt/volymprocent natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel) som behövs för att bereda den totala volymen (beräknad från tabellen ovan) av apoteksberedd 6 mg/ml suspension som visas i tabellen nedan:

Antal kapslar och volym vehikel som behövs för att bereda den totala volymen av en apoteksberedd 6 mg/ml suspension

Total volym av

Antal Ebilfumin kapslar som krävs

Volym vehikel

färdigblandad

(mg oseltamivir)

som krävs

 

 

suspension att

75 mg

45 mg

30 mg

 

bereda

 

 

 

 

50 ml

4 kapslar

Använd

10 kaplsar

49,5 ml

 

(300 mg)

alternativ

(300 mg)

 

 

 

kapselstyrka*

 

 

60 ml

Använd

8 kapslar

12 kapslar

59,5 ml

 

alternativ

(360 mg)

(360 mg)

 

 

kapselstyrka*

 

 

 

75ml

6 kapslar

10 kapslar

15 kaplsar

74 ml

 

(450 mg)

(450 mg)

(450 mg)

 

* Det finns ingen kombination i denna kapselstyrka som kan användas för att uppnå önskad koncentration, använd därför en alternativ kapselstyrka.

Följ sedan proceduren nedan för beredning av 6 mg/ml suspension från Ebilfumin kapslar:

1.Tillsätt angiven mängd vatten innehållande 0,05 % vikt/volymprocent natriumbensoat tillsatt som ett konserveringsmedel i en glasbägare av lämplig storlek.

2.Öppna angivet antal kapslar Ebilfumin och överför innehållet av varje kapsel direkt till vattnet med konserveringsmedel i glasbägaren.

3.Rör om i två minuter med lämplig omrörare.

(Notera: Den aktiva substansen, oseltamivirfosfat, löses lätt i vatten. Suspensionen orsakas av några av tillsatsämnena i Ebilfumin kapslar är olösliga.

4.Flytta suspensionen till en bärnstensfärgad glasflaska eller en bärnstensfärgad polyetenetereftalat (PET) flaska. En tratt kan användas för att undvika spill.

5.Förslut flaskan med ett barnsäkert lock.

6.Sätt en tilläggsetikett på flaskan med texten “Skakas försiktigt före användning”.

(Notera: Den beredda suspensionen ska skakas försiktigt innan administrering för att minimera tendensen för luftinneslutning.)

7.Instruera föräldern eller vårdgivaren att allt material som återstår efter behandlingen avslutats måste kasseras. Det rekommenderas att denna information ges genom att fästa en tilläggsetikett på flaskan eller lägga till en upplysning på apotekets instruktionsetikett.

8.Sätt på en etikett med tillämpligt utgångsdatum enligt förvaringsanvisningar (se avsnitt 6.3).

Sätt på en apoteksetikett på flaskan med patientens namn, doseringsinstruktioner, används senast- datum, läkemedlets namn och annan erforderlig information i enlighet med lokala apoteksbestämmelser. Se nedanstående tabell för korrekta doseringsinstruktioner.

Doseringstabell för apoteksberedd 6 mg/ml suspension beredd från Ebilfumin kapslar för spädbarn yngre än 1 års ålder

Kroppsvikt

 

 

 

 

Storlek på

(avrundad

 

 

 

 

doseringssprutan

till

 

Volym

 

 

som ska

närmaste

Dos

per dos

Behandlingsdos

Preventionsdos

användas

0,5 kg)

(mg)

(6 mg/ml)

(i 5 dagar)

(i 10 dagar)

(0,1 ml

 

 

 

 

 

gradering)

3 kg

9 mg

1,5 ml

1,5 ml två gånger

1,5 ml en gång

2,0 ml eller 3,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

3,5 kg

10,5

1,8 ml

1,8 ml två gånger

1,8 ml en gång

2,0 ml eller 3,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

4 kg

12 mg

2,0 ml

2,0 ml två gånger

2,0 ml en gång

3,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

4,5 kg

13,5

2,3 ml

2,3 ml två gånger

2,3 ml en gång

3,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

5 kg

15 mg

2,5 ml

2,5 ml två gånger

2,5 ml en gång

3,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

5,5 kg

16,5

2,8 ml

2,8 ml två gånger

2,8 ml en gång

3,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

6 kg

18 mg

3,0 ml

3,0 ml två gånger

3,0 ml en gång

3,0 ml (eller 5,0

 

 

 

dagligen

dagligen

ml)

6,5 kg

19,5

3,3 ml

3,3 ml två gånger

3,3 ml en gång

5,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

7 kg

21 mg

3,5 ml

3,5 ml två gånger

3,5 ml en gång

5,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

7,5 kg

22,5

3,8 ml

3,8 ml två gånger

3,8 ml en gång

5,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

8 kg

24 mg

4,0 ml

4,0 ml två gånger

4,0 ml en gång

5,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

8,5 kg

25,5

4,3 ml

4,3 ml två gånger

4,3 ml en gång

5,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

9 kg

27 mg

4,5 ml

4,5 ml två gånger

4,5 ml en gång

5,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

9,5 kg

28,5

4,8 ml

4,8 ml två gånger

4,8 ml en gång

5,0 ml

 

mg

 

dagligen

dagligen

 

10 kg

30 mg

5,0 ml

5,0 ml två gånger

5,0 ml en gång

5,0 ml

 

 

 

dagligen

dagligen

 

Dra upp den apoteksberedda suspensionen med en graderad oral spruta som är avsedd för att mäta små mängder suspension. Om möjligt, markera eller stryk för graderingen på den orala sprutan som motsvarar bestämd dos (enligt doseringstabellerna ovan) på sprutan till varje patient.

Rätt dos måste blandas av vårdgivaren med en lika stor mängd flytande sötat livsmedel, som socker upplöst i vatten, chokladsås, saft, dessertsås (som t.ex. karamell- eller kolasås) för att dölja den bittra smaken.

Beredning i hemmet

När kommersiellt tillverkat oseltamivir oral suspension inte finns tillgängligt ska en apoteksberedd suspension beredd från Ebilfumin kapslar användas (se detaljerade instruktioner ovan). Om den kommersiellt tillverkade oseltamivir orala suspensionen och den apoteksberedda suspensionen inte heller finns tillgänglig kan Ebilfumin suspension beredas i hemmet.

När kapslar i lämpliga styrkor finns tillgängliga för de doser som behövs, ges dosen genom att kapslarna öppnas och innehållet blandas med högst en tesked av något passande sötat livsmedel. Den bittra smaken kan döljas med livsmedel såsom socker upplöst i vatten, chokladsås, saft, dessertsåser (som t.ex. karamell- eller kolasås). Blandningen ska röras om och allt ska ges till patienten. Blandningen måste sväljas genast efter beredningen.

När endast 75 mg kapslar finns tillgängliga och doser på 30 mg eller 45 mg behövs innefattar beredningsförfarandet av Ebilfumin suspension ytterligare steg. Detaljerade instruktioner finns i bipacksedeln för Ebilfumin kapslar under ”Bereda Ebilfumin-lösning i hemmet”.

7.INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Actavis Group PTC ehf. Reykjavíkurvegi 76-78 220 Hafnarfjörður Island

8.NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Ebilfumin 30 mg hårda kapslar

EU/1/14/915/001 (10 hårda kapslar blister)

EU/1/14/915/002 (10 hårda kapslar burk)

Ebilfumin 45 mg hårda kapslar

EU/1/14/915/003 (10 hårda kapslar burk)

EU/1/14/915/004 (10 hårda kapslar blister)

Ebilfumin 75 mg hårda kapslar

EU/1/14/915/005 (10 hårda kapslar blister)

EU/1/14/915/006 (10 hårda kapslar burk)

9.DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännande: 22 maj 2014

10.DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats http://www.ema.europa.eu.

Kommentarer

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
  • Hjälp
  • Get it on Google Play
  • Om
  • Info on site by:

  • Presented by RXed.eu

  • 27558

    Listade receptbelagda läkemedel